Nya verksamhetsutvecklare IKT i grundskolan

Linda Lindberg och Viktor Möller är sedan september nya verksamhetsutvecklare IKT i grundskolan. Viktor har en bakgrund som lärare på Vällsjöskolan och kommer att ansvara för Niklas Carléns uppgifter under tiden för hans tjänstledighet.

Linda Lindberg har en bakgrund som lärare men också som pedagog på Molekylverkstan Science Center i Stenungsund. Linda kommer också att ha en del av sin tjänst på Tellus och ansvara för studion.

Kontakta oss gärna!

viktor.moller@harryda.se
031 – 724 62 13

linda.lindberg@harryda.se
031-724 87 83

Publicerat i IKT | Lämna en kommentar

Demokrati i undervisningen- viktigare än någonsin

Idag och i morgon är det dags för utbildningsomgång 2 för lärare i fritidshem. Ca. 80 fritidslärare går under terminen högskoleutbildningen Kvalitetsarbete i fritidshem 7,5 hp och träffas vid fem tillfällen på Tellus för föreläsningar och gruppseminarier. Idag föreläser bland annat Marie Fahlén om Demokrati och delaktighet. Alltid aktuellt, men just idag, efter helgens händelser i Göteborg, extra viktigt.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. (Skollagen)

För dig som vill läsa mer om värdegrundsarbete. Skolverkets sidor hittar du här.

Publicerat i Demokrati, Nyheter | Lämna en kommentar

Ett år med Bedömningsstöd i svenska samt ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Samtidigt fick vi också ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1. Hur har det implementerats i vår kommun? På vilket sätt har arbetet organiserats? 

Detta inlägg kommer att ha fokus på bedömnings-stödet i svenska. Först skriver vi lite om hur bedömningsstödet implementerats och använts i kommunen, Därefter följer ett mer ingående beskrivet exempel på hur en skola arbetat under läsåret.

Vill ni dela med er av erfarenheter kring bedömningsstödet i matematik är ni välkomna att höra av er. Kanske vill någon av er skriva ett inlägg här på Härryda delar och lär om era erfarenheter, framgångsfaktorer och dilemman kring bedömningsstödet i matematik. Eller berätta – så skriver vi. 

Implementering i kommunen

I maj och i augusti 2016 bjöd Utvecklings- och stödenheten (USE) in till utbildnings- tillfällen angående bedömningsstöden både i svenska och matematik, där lärare som arbetade/skulle arbeta i årskurs 1 samt speciallärare och specialpedagoger i kommunens tidigareskolor  deltog.

Senare under läsåret har arbetet följts upp. En fråga gick ut till alla rektorer på tidigaredelen för att få en inblick i hur bedömningsstödet implementerats på olika skolor. Vi fick också in kommentarer kring dilemman och framgångsfaktorer.

Speciallärare/specialpedagoger har varit mer eller mindre involverade på de skolor som svarat. Några specialpedagoger har sammanställt material och informerat arbetslagen om materialet. På någon skola är det specialläraren som suttit med eleverna. På skolor där läraren genomförde avstämningarna  med alla elever, gjordes det när de var två vuxna i gruppen. De flesta pedagoger ser att det är de muntliga delarna som tar tid. En bra organisationen gör att det går relativt lätt. Man behöver gå undan, sitta i lugn och ro. Det behöver bestämmas innan vilka veckor det ska göras. En skola poängterade att om en speciallärare utför alla tester så blir det mer som ett test, en provsituation. Sitter eleven med den egna pedagogen blir det mer naturligt. Pedagogen får också ett naturligt tillfälle att lära om eleven. En framgångsfaktor har varit att förklara för eleverna att det är för de vuxnas skull man sitter med avstämningarna, så att de vet vad de ska plocka fram i undervisningen.

För dig som arbetar i årskurs 1 i år – läsåret 2017/2018: Måndag 16 oktober 15.15-16.45 har vi en träff om bedömningsstöden i både svenska och matematik på Tellus i Mölnlycke. Prata med din rektor – hen har fått en inbjudan.

En inblick i arbetet på Vällsjöskolan

Vällsjöskolans Läs- och skrivutvecklingsgrupp satte sig in i materialet och presenterade det för kollegiet. Pedagogerna tog också del av filmer kring bedömningsstödet. Det gavs tillfällen att ställa frågor och tid för att titta närmare på materialet. Elevexempel visades tillsammans med bedömningsmatriser; både Skolverkets exempel och exempel från elever på skolan. Det samtalades i mindre grupper om materialets användbarhet och det var också ett tillfälle att bekanta sig med materialet.

Arbetslaget Jupiters arbete

I årskurs 1 har arbetslaget involverat arbetet med bedömningsstödet i olika teman. När pedagogerna har sett att det t.ex. är många elever i ett tema som haft meningsbyggnad som ett utvecklingsområde har de haft en tid med extra fokus på det. Eleverna har ofta spelat in filmer i temat och pedagogerna har utifrån dem kunnat hitta bra fokusområden för alla elever. Utifrån  Livet-i-Bokstavslandet arbetade eleverna bl.a. med att producera ordbildsmemory, tjatmeningar, rimmeningar bokstavsljud, rim på rymmen, alfabetet framlänges och baklänges och några elever startade en “Bokstavsssimhall”. Det språkutvecklande arbetet utvecklade både elevernas fonologiska medvetenhet och läs- och skrivförmågan inklusive meningsbyggnad

Framgångsfaktorer i arbetet med bedömningsstödet.

Arbetslag Jupiter tycker att det har fungerat bra att föra in bedömningsstödet i den ordinarie undervisningen. På ett naturligt sätt har olika skrivuppgifter kunnat involvera bedömningspunkter från materialet. Eleverna har varit väl informerade om betydelsen av att det t.ex. ska vara stora och små bokstäver och punkt. Eleverna har skrivit texter både för hand och på iPad.

Pedagogerna känner att de har blivit säkrare på vad som ska bedömas och att också de pedagogiska samtalen i arbetslaget har haft ett tydligare fokus på specifika delar i bedömningsstödet. Att spela in elevernas enskilda läsning och ha möjlighet att tillsammans bedöma nivån ger en likvärdig bedömning. Det anser arbetslaget hjälper till att kartlägga elevernas nivåer och därmed också fortsatta fokusområden i undervisningen. Alla får en väl samlad bild av elevernas utvecklingsnivå.

Pedagogiska samtal har fått större fokus på rätt sak när man diskuterar kring bedömningsstödet. Jag känner mig tryggare i min pedagogroll, det blir en slags kvalitetssäkring. Det har blivit ett kvitto, svart på vitt, vad de kan, inte bara vad vi tror.

Eftersom både A- och B-del gjorts vid flera tillfällen blir eleverna medvetna om vad som krävs och de flesta elever tycker att det är roligt att prata kring avstämningarna och framförallt ser de sin egen utveckling och stärks i det. Både pedagoger och elever ser tydligt att mycket utvecklas under ett läsår.

Bedömningsstödet har under året varit en tydlig vägvisare – tryggt och bra att göra om avstämningar med dem som är i behov av det. Det gäller både de som inte hittills nått en kravnivå och de som senast var på väg mot nästa kravnivå.

Dilemman

Den enskilda läsningen och samtalet kring texten har varit svårast att organisera tidsmässigt. Under året har det varit stort fokus på avkodningsstrategier och att alla elever  skulle klara att ta sig igenom en text. Vissa elever tyckte det var svårt att förutspå men kunde ändå svara på frågor kring en text trots svårigheter att avkoda texten.

Ett dilemma har varit prioritera vem som behöver mest stöttning/utmaning men också att hela tiden tänka på hur man kan använda bedömningsstödets avstämningar naturligt i undervisningen. Det är bra att kunna testa om vid flera tillfällen under läsåret men det får inte heller bli så att man blir “testgalen” bara för att man verkligen vill kryssa i alla rutorna i avstämningen.

Testandet har tagit tid från lässtrategiarbetet och pedagogerna önskar att de hunnit arbeta mer med strategierna och får ta vid det arbetet till hösten. De kan se att flera elever haft svårigheter kring strategier och de förmågor som finns i kunskapskravet för läsförståelse i år 1, eftersom man haft stort fokus på avkodningsstrategier.

Arbetslaget består av tre pedagoger och, av tidsbrist, har inte alla alltid kunnat delta i alla moment kring bedömningsstödet.

En lärdom för arbetslaget har varit att kryssen i matriserna inte är huggna i sten. Sudda, backa och gör om och gör ett nytt kryss i matrisen.

Reaktioner från elever och föräldrar?

Eleverna har över lag presterat bättre när de vetat om vad som förväntats. Några elever har också sporrats och varit intresserade av att visa sina kunskaper. Intresset har visat sig genom att eleverna har ställt frågor som t.ex. Är det här en stavningsregel eller?

Några enstaka elever har “låst sig” vid något avstämningstillfälle. De flesta eleverna har ändå upplevt avstämningarna som vilket undervisningstillfälle som helst.

I utvecklingssamtalen har pedagogerna använt språket i matriserna men de har inte visat dem för föräldrarna. Däremot har elevernas skrivna alster och inspelade lästillfällen redovisats tillsammans med det pedagoger och elever samtalat om kring olika avstämningspunkter. Pedagogerna har bara fått positiva reaktioner från föräldrarna.

Framtidstankar

För att det inte ska bli för mycket “testande” tänker arbetslaget att de som grund ska göra en avstämning tidigt på höstterminen och sedan direkt i januari, under nästa läsår. För några elever kan det bli ytterligare tillfällen vid behov.

Man kan också tänka annorlunda kring organisationen och t.ex. bestämma att under två veckor arbetar åk 1 med läsavstämningar dagligen, nästa tvåveckorsperiod arbetar åk 2 och så vidare. På så vis kan olika årskurser stötta varandra under avstämningarna och t.ex arbeta tematiskt mellan årskurser. På så vis kan fler pedagoger i arbetslaget läsa enskilt med eleverna samtidigt. Då blir det enklare att organisera läsningen än det varit nu.

Användbara länkar

Samband Bornholmsmodellen – Bedömningsstödet – Nya språket lyfter:

http://www.bornholmsmodellen.se

https://www.skolverket.se/bedomning

https://www.skolverket/nya-spraket-lyfter

Toura Hägnestens inlägg i bloggen Läs- och språksatsningen på Pedagog Stockholm är värda att ta del av om man är intresserad:

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten

Det finns sedan den 1 januari 2017 också ett bedömningsstöd för grundsärskolan som heter Gilla Läsa Skriva:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer

Dela och lära

Hur ska vi då arbeta vidare, både med de elever som kanske uppnår B-kriterierna i årskurs 1 samt de elever som inte riktigt når upp till A-nivån. Hur skulle vi t.ex kunna arbeta med språklig medvetenhet på olika nivåer, hitta lämpliga texter för alla elevers fortsatta läsutveckling? Tidig Intensiv Läsning eller Reading Recovery? Det finns en mängd förslag som vi tillsammans skulle kunna ta del av i ett nätverk i syfte att skapa likvärdighet för kommunens elever vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling. Vi behöver också titta på hur bedömningsstödet kan användas som en naturlig del i F-3 och hur vi utifrån Nya Språket Lyfter planerar en språkrik undervisning.

Vad anser du vara mest angeläget att samtala kring i ett nätverk?

Hör gärna av dig till mig om du är intresserad av att samtala om språk-, läs- och skrivutveckling eller om ni är intresserade av starta upp ett nätverk kring bedömningsstödet i svenska.

Ulrika Reuterberg
Förstelärare och Verksamhetsutvecklare Språk-, läs- och skriv
ulrika.reuterberg@harryda.se

 

Publicerat i Skolutveckling, Språkutvecklande arbetssätt, Vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet | Lämna en kommentar

Nu kör vi!

Nu har det gått några veckor in på ett nytt läsår. Ni som arbetar i förskola och på fritids har ju kanske varit igång ytterligare ett par veckor längre. Här i kommunen har starten tyvärr präglats av en hel del teknikstrul. Nu hoppas vi att det mesta är löst och att våra nya pedagoger (och även ni andra såklart) har mejladresser och inloggningar till de digitala system som i vanliga fall förenklar vår tillvaro…

Skolutveckling är ett ord som präglar uppstarten av det här läsåret. Flera olika satsningar har dragit igång i kommunen. Många enheter har gått in med grupper av lärare eller hela kollegiet i Specialpedagogik för lärande, Skolverkets fortbildningsinsats om special-pedagogik och inkludering som, likt Matematiklyft och Läslyft, bygger på kollegialt lärande. Dessutom startade den här veckan en utbildning som ingår i en stor satsning på fritidshemmen. Alla lärare i fritidshem läser högskolekursen Kvalitetsarbete i fritidshem som ger 7,5 hp. Fem heldagar under terminen får pedagogerna ta del av föreläsningar samt fördjupa litteraturen de läser tillsammans med kolleger från fritidshemmen i kommunen.

Utöver dessa större satsningar så är vi många som varje dag på olika sätt kämpar för att:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap. 3 §)

Här på Härryda delar och lär ska vi under läsåret försöka publicera artiklar om allt det fantastiska arbete som pågår runtom i kommunen. Det är också MYCKET VÄLKOMMET med inlägg från er. Vill ni dela med er av det som händer hos er, stort eller smått, eller dela med er av era tankar om  undervisning, lärande, samarbete eller något annat, så mejla susanne.karlssonbandelin@harryda.se. Antingen skriver ni själva, eller så hjälps vi åt – ni berättar, vi skriver!

Publicerat i Skolutveckling | Lämna en kommentar

Reading to learn

Så här de sista dagarna före ledigheten för lärare i grundskolan publicerar språk- läs- och skrivutvecklare Jenny ett tänkvärt blogginlägg om Reading to learn – en väg för fler att känna att de lyckas. Med det tar Härryda delar och lär sommarlov. Vi ses i höst!

Alla elever ska ha möjlighet att nå så långt som möjligt, oavsett bakgrund.

Att skolan ska vara en plats där alla ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt, håller vi nog alla med om. Att våra elever kommer till skolan med väldigt olika förutsättningar, är inte heller ett revolutionerande påstående. Att dessa två aspekter innebär utmaningar för oss pedagoger är givet. För att möta denna problematik har man i Göteborgs stad sedan ett par år tillbaka valt att satsa på att utbilda pedagoger i Reading to Learn.

Reading to Learn (R2L) är en vidareutveckling av genrepedagogiken. Genrepedagogiken syftar till att stimulera elevernas egna skrivande och bygger till stor del på att analysera modelltexter. För vissa elever fungerar detta utmärkt men hur göra med dem som inte förstår modelltexterna? Här behövs något mer, nämligen en pedagogik med inriktning på att läsa; att förstå text.

Forskarna bakom R2L (David Rose m fl) använder Basil Bernsteins arbete inom utbildningssociologi.  Bernstein menar att vi socialiseras in i olika språkliga interaktionsmönster beroende på vår bakgrund och att särskilda interaktionsmönster gynnar vissa och missgynnar andra. Skillnaden mellan de som har språket och de som inte har det, håller i sig genom hela skolgången – det ökar till och med. Om vi tittar på den senaste PISA-undersökningen ser vi att föräldrars skolbakgrund spelar en större roll för elevers resultat än tidigare, något som gör att detta är något som vi måste möta.

Vad innebär då R2L? Som nämndes ovan är det en vidareutveckling av genrepedagogiken och den som arbetat utifrån den kommer att till viss del känna igen sig. Eleverna ska lära sig att läsa och till slut också skriva ämnesspecifika texter med hjälp av explicit och modellerande undervisning.

Det första pedagogen behöver göra är att välja text utifrån vad hen vill uppnå, elevernas kunskapsnivå samt ämnets svårighetsgrad. Pedagogen behöver också fundera på vilket sätt hen vill läsa texten på, sättet är beroende av vad som är syftet med läsningen.

Sedan följer pedagogens egen bearbetning av texten. Vilken typ av text är detta? Hur gör jag det tydligt för eleverna? Vad handlar texten om? Hur kan jag guida eleverna genom texten? Som helhet, stycke för stycke, mening för mening, kanske till och med ord för ord? Hur förklarar jag och hur ställer jag frågor? Vad det gäller frågorna är det viktigt att poängtera att det handlar om att ställa frågor som eleverna kan svara på med hjälp av det som pedagogen förklarat. Interaktionen i klassrummet ska ge eleverna möjlighet att lyckas för att förstärka deras självförtroende och i med det deras vilja att vara aktiva i klassrummet – det ska inte handla om att den som redan kan ska få visa sig duktig utan om att alla ska kunna svara på lika villkor.

Därefter är det dags att ta steget in i klassrummet. Pedagogen börjar med att förbereda för läsning genom att berätta vad det är för text de ska läsa, vilket syfte texten har, vad den handlar om och hur detta utvecklas stycke för stycke. Om det är relevant lyfter pedagogen även hur bilder och figurer påverkar läsningen. Nästa steg är att läsa texten tillsammans. Stycke för stycke, mening för mening eller ord för ord, beroende på hur svår texten är och på hur mycket eleverna kan innan läsning. Hela tiden är det pedagogen som guidar och riktar elevernas uppmärksamhet på olika drag i texten. Pedagogen ställer identifikationsfrågor och eleverna markerar i texten. Vilka frågor pedagogen ställer och vad eleverna markerar beror på syftet med läsningen. Tex om pedagogen via läsningen vill göra eleverna medvetna om hur man varierar sambandsord som markerar tid i en text, kan hen fråga: “I stycket vi just läst finns ett ord precis i början som markerar tid – vilket?” Om det handlar om att pedagogen vill säkerställa att eleverna förstår alla ord kan en fråga vara: “I meningen vi precis läste finns ett ord som betyder ungefär samma sak som lärare – vilket?” (Se gärna UR för exempel)

De ord som markeras, sammanställs gemensamt och kan sedan användas på olika sätt. Om syftet med uppgiften är att eleverna ska förstå ny fakta kan de fungera som grund för förklaring, om syftet är att eleverna i slutändan ska skriva en egen text så kan de vara stommen i en första skiss. Eftersom skolan till stor del är textbaserad handlar det ofta om att eleverna ska producera egen text och då är sammanställningen en naturlig utgångspunkt för ett gemensamt skrivande som därefter följs av individuell konstruktion.

Att arbeta utifrån R2L har visat sig ha flera vinster. Det som är tydligast är en ökad måluppfyllelse hos de som vanligtvis upplever skolan som mest utmanade. En annan vinst är att det ger fler elever möjlighet att känna att de lyckas. Och ur ett pedagogperspektiv är det stimulerande då man kan arbeta med mer avancerade texter än vad man kan göra då eleverna ska arbeta självständigt. Visst kanske det tar längre tid att arbeta med en text utifrån R2L men fördelen är att de som inte tidigare kunnat följa med får en möjlighet att lyckas och att närma sig skolans och de olika ämnens språk. Om vi kan ge alla en chans att tillägna sig skol- och ämnesspråk så måste vi ta den!

För den som vill veta mer:

Pedagog Göteborg
Tidningen Origo
UR: Flerspråklighet i fokus

//Jenny Ahlgren
Förstelärare
Språk-. läs- och skrivutvecklare

Publicerat i Förstelärare delar, Språkutvecklande arbetssätt | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Berit Andersson

Jag heter Berit Andersson. Sedan hösten 2002 arbetar jag på Båtsmansskolan. I botten har jag en mellanstadielärarutbildning och sedan har jag fyllt på med svenska och engelska till grundskollärare 7-9, men har undervisat från år 2 till år 9. Vid sidan av mitt läraruppdrag, dvs min under-visning i svenska och engelska har jag varit VFU-ledare, varit läs- och skrivutvecklare, läst utbildningsledarskap och sedan 2013 är jag även förstelärare. Viljan att utveckla, att lära nytt, har hela tiden drivit mig vidare för att hjälpa mina elever! Det innebär att jag försöker kart-lägga vad som är svårt, försöker förstå varför och hur jag ska lägga upp arbetet för att eleverna ska lyckas. Självklart tar jag hjälp av kollegor, facklitteratur/forskning eller EHT-teamet. När jag utbildade mig till handledare i läslyftet, 2015/16 insåg jag vilken guldgruva det finns att gräva ur på Skolverkets lärportal: https://larportalen.skolverket.se/.

Genom att skapa goda och trygga lärmiljöer ger jag bra förutsättningar för eleverna och det lugnar oroliga föräldrar. När jag börjar med en ny grupp berättar jag för föräldrarna om hur jag arbetar. När något nytt ska hända förbereder jag elever och föräldrar via samtal, mail, på Unikum eller på Google classroom. Ledarrollen innebär också att jag bestämmer grupper, att jag har fasta placeringar och att jag skapar ett förtroendefullt klassrumsklimat så att alla vågar fråga.

Under hösten har jag haft många muntliga nationella prov i svenska och engelska. Den här terminen har jag repeterat olika textgenrer och undervisat om olika strategier för att lyckas på de nationella proven i svenska och engelska.

Jag hämtar inspiration från samtal med mina elever och från kolleger. Jag håller i Läslyftet på Båtsmansskolan. Det innebär att vi läser beforskade texter, diskuterar dem, planerar lektioner – prövar och omprövar. Vi har auskulterat hos varandra på årskursens tid, dvs kl 8-8:50 på fredagar. Det var roligt, tänkvärt och utvecklande. Jag kände att min kollegas kommentarer var viktiga – vi hade en stor samsyn. Det är skönt att bli bekräftad och att kunna ha ett bra pedagogiskt samtal om arbetssätt och bedömning. Att få frågor och resonera om din praktik, får du annars nästan bara när du har lärarstudenter. Lika intressant är det att se hur andra lärare skapar en uppgift,  struktur och ett bra klassrumsklimat.

Kontakta mig gärna:
berit.andersson@utbildning.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Tid att lära, tid att prestera

“You set the culture in your classroom.”

För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till James Nottingham. Citat är hämtat från uppstarten från hans föreläsning och jag har funderat mycket över detta sedan dess. Han menar att om du visar att det är ansträngning och en vilja att prova som du vill ha, kommer eleverna att anpassa sitt beteende utifrån det. Du får det du mäter, uppskattar och bedömer.

Bara några dagar efter konferensen hamnade jag i ett möte som jag tror att jag inte är ensam om att ha upplevt; en elev som gråtande uttrycker ångest över hela skolsituationen, som känner sig pressad att hela tiden leverera och som inte orkar med stressen att ständigt uppleva sig bedömd. Frågan som omedelbart dök upp i mitt huvud var: Vad är det vi som skola speglar ut till våra elever som får dem att uppleva skolan på detta sätt? Ska inte skolan vara en plats att lära, att utvecklas och känna glädje och stolthet över det en uppnår? Och kort därefter: Vad kan vi göra för att främja en sådan miljö och undvika den frustration som eleven ovan ger uttryck för?

Sedan jag för något år sedan stötte på Carol Dwecks teorier om statiskt och dynamiskt tankesätt, har jag på ett mer medvetet sätt arbetat med elevernas tänkande kring sin egen intelligens, sina förmågor och prestationer. Dweck har i sin forskning kommit fram till att det finns två olika grund-inställningar; statiskt och dynamiskt tankesätt. Den som präglas av ett statiskt tankesätt, tänker att intelligens och förmåga är något medfött, oföränderligt och det blir viktigt att visa upp det en kan och dölja det en inte kan; att miss-lyckas med en uppgift är ett nederlag. Den som har ett dynamiskt tankesätt däremot,vet att intelligens och för-måga är något som kan förändras, något som påverkas av erfarenheter och utmaningar. För en person med dynamiskt tankesätt är det viktigt att prova nytt och misslyckanden är något att dra lärdom av. Det säger sig självt att en mer dynamisk inställning ger bättre resultat, inte bara rent kunskapsmässigt. Det måste poängteras att det inte handlar om att dela in elever/människor i olika fack utan att få en medvetenhet om att förmågor hela tiden är i utveckling – vi är inte, vi blir. Och kan vi inte något så är det för att vi inte lärt oss det än (the power of yet).

Om vi lyssnar på Dweck och kombinerar det med Nottinghams uttalande, var hamnar vi då? Jo, vi behöver göra det tydligt i klassrummet att här lär vi, här provar vi, vi är på väg. Det ska vara tydligt i det jag säger, i de uppgifter vi gör och i det som bedöms. Lyckas jag med detta kan lärandemiljön stimulera eleverna till att tänka dynamiskt kring sitt lärande, sina förmågor och sin intelligens.

Låt oss ta oss tillbaka till eleven ovan en stund. Det största problemet för hen (och många andra) var upplevelsen av att ständigt vara bedömd. Det är alltså en bild som vi som skola skickat ut; pedagoger som säger att allt arbete räknas och att vi bedömer hela tiden. Tanken är givetvis god, vi vill ge elever fler tillfällen att visa vad de går för och vi vill ge dem formativ bedömning som kan ta dem framåt. Men en del elever hör endast bedömning = prestation, de vill visa vad de kan i alla situationer för att få ett så högt betyg som möjligt. Den som gör något för att bli bedömd har en mindre benägenhet att prova nytt, istället vill hen visa upp det hen kan – alltså tvärtemot det som präglar ett dynamiskt/lärande tankesätt. Detta måste angripas på något sätt. Vi kommer naturligtvis inte ifrån det faktum att vi är en del av ett system där nuvarande kunskaper och färdigheter måste bedömas och betygsättas men vi kan göra det på olika sätt – vi kan spegla ut det till eleverna på olika sätt.

Eduardo Briceño talar om vikten av att göra skillnad mellan lärandezon och prestations-zon. Merparten av tiden i skolan bör vara lärande. Vi som pedagoger behöver vara tydliga i att här är det lärande och övning som premieras. Uppgifterna är utformade för att utveckla särskilda förmågor och detta ska vara tydligt kommunicerat till alla i elev-gruppen. Genom att uppmuntra eleverna att anta utmaningar och tydligt signalera att misstag är en naturlig del av lärandeprocessen, visar jag att jag förväntar mig detta av eleverna. Genom att tala om återkoppling, feedback eller feedforward, visar jag att jag ser var de är och vad de behöver utveckla vidare utan att få dem att associera till bedömning=prestation. I en miljö där det inte finns risk att ens betyg sänks för att en misslyckas utan där det istället är tydligt att pedagogen uppskattar och förväntar sig att en utmanar gränserna för ens förmåga så har eleverna större möjligheter att utveckla ett dynamiskt tankesätt.

När det är dags att stiga in i prestationszonen bör detta vara tydligt uttalat. Eleven måste veta syftet, vilka krav som ska uppfyllas och vad de övat på så att de kan förbereda sig till detta tillfälle på bästa sätt och att de vet vad de ska visa upp. För att göra en liknelse med sportvärlden, så är prestationszonen detsamma som tävling – här kanske det inte handlar så mycket om att improvisera och försöka nya grepp utan snarare om att göra sitt absolut bästa utifrån det som tränats.

Min förhoppning är att jag, genom att göra denna uppdelning tydligare i mitt klassrum, ska kunna hjälpa den frustrerade eleven och andra i hens situation framöver – skolan ska vara en plats för växande.

“I set the culture in my classroom”

Jenny Ahlgren
Förstelärare och språk-, läs- och skrivutvecklare
jenny.ahlgren@utb.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar, Lärmiljö, Mindset, Nyheter, Vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Anna Fagerström

Jag heter Anna Fagerström och har arbetat i Härryda kommun i nästan 20 år, framförallt som svenska/SO-lärare i åk 6-9, men jag har många behörigheter i min legitimation som sträcker sig från åk 1-9. Mitt intresse för specialpedagogik har lett till att jag skaffat mig mer kompetens inom detta område både på universitetet och även genom Härryda Kommuns utbildning ”Grundskol-lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens”.     Ur detta har det sedan vuxit fram en drivkraft kring arbetet med elever som behöver särskilt stöd och individualisering i klassrummet. För mig handlar det både om elever som behöver mer stöd och extra anpassningar men också att utmana de eleverna som behöver tuffare utmaningar. En svår men spännande balans.

Jag har ett stort intresse för IKT vilket startade när jag deltog i Lärarlyftets satsning. I samband med det började jag arbeta mycket aktivt med IKT i undervisningen och jag såg många fördelar med det. Under 2015-2016 fick jag möjligheten att arbeta som verksamhetsutvecklare på Utvecklings- och stödenheten i kommunen med inriktning på IKT. Jag fick då användning av mina kunskaper och en möjlighet att dela med mig till kollegor i hela kommunen, något som var både roligt och spännande. Eftersom jag är superanvändare i GAFE och Unikum var några av uppgifterna att  implementera dessa system i kommunen och coacha pedagoger. Något som var fantastiskt roligt. Från och med i höstas är jag tillbaka på Landvetterskolan 100%  där jag mestadels undervisar men också arbetar med IKT som en del av min tjänst.

Som arbetslagsledare har jag under många år tagit del av arbetet på organisationsnivå vilket har gett mig en helhetsbild över arbetet i skolan och hela kommunen som jag har nytta av i mitt utvecklingsarbete. 2015 fick jag även möjligheten att gå en förberedande rektorsutbildning på GR. Jag tycker att ledarskapsbiten i läraryrket är både spännande och rolig och den har gett mig nya perspektiv i mitt tänk som lärare. Jag tror att alla lärare skulle växa genom att arbeta mer med just ledarskapsbiten.

Att arbeta med skolutveckling är en av mina största drivkrafter. Både i klassrummet, övergripande på skolan och i kommunen. För mig är den röda tråden viktig både i organisationen och i klassrummet, (broar mellan stadier, ämnen, ledare, organisation och enheter, med vårdnadshavare, osv.); en förutsättning för att nå högre resultat på olika sätt. Jag tror det är viktigt att se organisationen från olika håll, se helheten på en skola och även jämföra och diskutera hur det är på olika skolor, något jag haft möjlighet till både när jag var arbetslagsledare och nyckelperson. Vi måste ta hjälp av varandra för att bli bättre pedagoger, vi måste hjälpas åt och lösgöra tid som vi kan lägga på att utveckla annat för att orka arbeta i dagens skola. Genom att dela och lära slipper vi uppfinna hjulet många gånger och kan ta del av framgångar och undvika det som fungerar mindre bra. Jag tror också vi måste samarbeta mer mellan olika skolor för att utbildningen i Härryda kommun ska hålla en likvärdig och hög nivå. Vi har mycket att lära av varandra!

Den viktigaste grundstenen för mig i klassrummet är ett gott och bra klassrumsklimat med delaktiga elever. Relationen till eleven är grunden för ett bra och utvecklande lärande. Något jag arbetar aktivt med. Här är också samarbetet med vårdnadshavare viktigt. Ett gott samarbete med dem leder till ett bra stöd kring eleven. Jag har många tankar kring utveckling på detta område. I dagens skolan betyder relationen och kontakten till hem och vårdnadshavare mycket och här tror jag att det finns en stor utvecklingspotential både kommunövergripande och på de enskilda enheterna. Jag har varit med och utvecklat arbetet kring IUP, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal för att tydliggöra hur vi arbetar mot målen. Samtidigt som vi förbättrat och förtydligat arbetet kring detta har vi underlättat och förenklat pedagogernas arbete.

Jag brinner verkligen för att höja kvalitén på undervisningen, både min egen och hela skolans. Jag arbetar därför ständigt med utvärderingar, uppföljningar och kunskaps-profiler.

Att hitta nya sätt att arbeta kring IKT driver skolutvecklingen framåt. det finns mycket spännande att utveckla inom pedagogiken. För mig är struktur viktigt, en förutsättning för att förenkla och förbättra det pedagogiska arbetet både för mig själv, mina kollegor och eleverna.  Just nu arbetar jag mycket just med IKT-utvecklingen på Landvetterskolan. Jag stödjer och coachar mina kollegor i IKT-arbetet och implementerar och vidareutvecklar arbetat med G-Suite (tidigare GAFE) och Unikum. Man måste ha en pedagogisk tanke kring användandet av IKT-verktygen för att det ska vara framgångsrikt och vi måste få med alla pedagoger på ett positivt sätt. Här krävs mycket arbete då vi befinner oss på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för framgång inom IKT är att vi förstår att systemen är en hjälp för oss som underlättar vårt arbete, inte försvårar det. Det är viktigt att vara ödmjuk i att vi befinner oss på olika nivåer och att IKT inte känns lika självklart för alla.

Intresset för och utmaningen i hur man skapar ett  bra klassrumsklimat, finns alltid med i mina tankar. Trygghet och trivsel krävs för att eleverna ska vara mottagliga för att lära sig något. Det är viktigt för mig att alla vågar ta plats och i mitt klassrum är det en självklarhet att man lär sig av sina misstag.

Jag arbetar ständigt med att skapa en tydlig struktur för eleverna. Målet är att de ska bli självständiga vad gäller att ta ansvaret för sitt eget lärande och för sitt skolarbete. Datorer och I-pads används i arbetet kring detta. I både svenska och SO arbetar jag mycket med studieteknik och att alla elever ska hitta sitt bästa sätt att lära. För att göra det krävs att jag presenterar och låter eleverna arbeta på många olika sätt. ”Big five” hjälper mig att lyfta fram vilka förmågor som eleverna behöver arbeta med och utveckla. Jag tror mycket på att ”ju fler sinnen man använder ju bättre är det” och lägger upp undervisningen kring detta. Just förmågorna är något jag arbetat med i flera år och jag ser verkligen hur eleverna utvecklas när man arbetar aktivt med dessa tankar.

Jag vill också fortsätta att utveckla det material jag arbetat fram på skolan i SO:n där vi har en röd tråd mellan styrdokument/kunskapskrav/betygskriterier, pedagogiska planeringen samt bedömningen/utvärderingen efter att ett arbetsområde är avklarat. Detta följs sedan upp i utvecklingssamtal och IUP:n. Då framkommer det tydligt vilken nivå eleven ligger på (både för mig och eleverna) och jag kan utifrån detta anpassa undervisningen för alla elever. Läroplanens begrepp blir på så vis också ett levande dokument både för mig och eleverna. Både övergripande och i de ämnen jag undervisar i. Genom att anpassa materialet når jag alla och kan fånga upp alla. Jag önskar också att jag hade mer tid att fortsätta arbeta med att utveckla läromedel!

 

Jag tar ständigt del av pedagogiska nyheter, pedagogiska forum, läser bloggar, prenumererar på nyhetsbrev, är medlem i facebooksgrupper och andra sidor på nätet. Jag försöker hela tiden  utveckla mitt ”tänk” genom att lyssna, diskutera och samarbeta med mina kollegor.  Det finns mycket att lära av andra. Nätverksträffar med andra förstelärare i kommunen har också varit både spännande och lärorika och inspirerat till att utveckla mig själv som lärare. Genom att ta emot studenter från universitetet eller vara mentor tvingas jag hela tiden reflektera över min egen lärarroll och får nya influenser. Spännande just nu är forskningen kring hur hjärnan fungerar och kopplingen till skolan och pedagogiken.

Som lärare blir man aldrig fullärd – det finns alltid nya utmaningar och jag känner att jag ständigt utvecklas i mötet med både elever och kollegor. Jag brinner verkligen för att arbeta med skolutveckling på alla olika nivåer!

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Elisabeth Östman

Jag har jobbat som lärare sedan 1996. Jag har jobbat på tre olika skolor i tre olika
kommuner. Sedan jag fick egna barn 2002, har jag jobbat på Hindås skola. Jag tycker att jag har haft goda möjligheter att utvecklas som pedagog på min arbetsplats och jag har tagit vara på de möjligheter som getts mig på min enhet.

Några speciellt utvecklande projekt jag fått vara med i är Marte Meofilmning i klassrummet under en längre period och ett iPad-projekt i iPadens gryning. Jag har också fått vara mentor åt nyutexaminerade kollegor och handledare åt studenter på lärar-programmet. Detta är ett utmärkt sätt att få reflektera över sin egen pedagogik och sitt för-hållningssätt. På några Lärstämmor i kommunen har jag hållit i fortbildning i att använda Ipads på ett utvecklande sätt.

Utvecklingsområden jag brinner för i mitt uppdrag som förstelärare i Härryda kommun är att få ALLA elever att klara av sin skolgång med god självkänsla. Jag jobbar mycket med positivt förhållningssätt och att använda Ipad som pedagogiskt verktyg. Just nu arbetar jag extra mycket med att utveckla anpassningar som får barn att orka och att känna sig engagerade i sitt arbete. För att få vårdnadshavarna med på skolans tanke om inkludering och mångfald har jag haft föräldra-elevmöten där vi samtalat om vad det innebär.

Jag hämtar inspiration från t.ex Ann-Marie Körling, Ulrika Aspeflo, Dylan William och Urban Hansson (ledarskap i klassrummet).

Här på Härryda delar och lär kommer jag att dela med mig av hur jag arbetar med anpassningar, positivt förhållningssätt, aktiva föräldramöten och iPad som pedagogiskt verktyg.

Ni når mig via mejl:
elisabeth.ostman@utb.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Härryda kommuns förskola och skola på arbetsmarknadsdagar

Varje år arrangeras arbetsmarknadsdagar på Högskolan i Borås och på Pedagogen i Göteborg. Härryda kommun har som tradition att delta för att marknadsföra kommunen som en bra arbetsplats för förskollärare och lärare. Så även i år.

I Borås fanns elever från årskurs tre på Vällsjöskolan med och gjorde sitt allra bästa för att inspirera och intressera blivande lärare att söka jobb i Härryda kommun.

– Vi har nog fångat in 40-50 stycken som kom till vår monter och tittade och blev bjudna på vår fairtradechoklad, säger eleverna.

– Vi har haft jättekul och vi har också hunnit gå runt och besöka andra kommuner och fått lite godis från dem.

Tack Ville, Theodor, Ida och Sofia!

  

I Göteborg deltog också Maria och Karin från Tellus. Iklädda sina rollfigurer Ada Lovelace och Jessica Meir  höll de en föreläsning om hur matematik, teknik och naturvetenskap kan bli något alldeles extra. Ada Lovelace kallas idag av många för den första programmeraren, då hon redan 1842 skapade en komplett algoritm till en matematisk räknemaskin. Jessica Meir är en svensk-amerikansk astronaut som står näst på tur att resa ut i rymden. Dessa båda är figurer barn och elever kan träffa på under ett besök på Tellus.

På bilderna ses bara några, men tack till alla som var med och bidrog till att marknadsföra Härryda kommun under dessa båda dagar!

 

 

Publicerat i Barns delaktighet | Märkt , , | Lämna en kommentar