Nytt läsår – nya möjligheter. Och en hel del förändringar!

För många av oss körde det nya läsåret igång med en rivstart.  Och nu har det redan gått flera veckor. En del av oss står med helt nya barn- och elevgrupper, kanske en ny arbets-plats. För några till och med en helt ny kommun. I så fall – Välkommen till Härryda kommun! För andra är det samma arbetsplats, kanske samma barn-/elevgrupp som före semestern eller sommarlovet och egentligen inte så mycket nytt. Ändå markerar en läsårsstart alltid en möjlighet till något nytt. En möjlighet att ”ta nya tag”, att förändra, förbättra och  utveckla.

Härryda delar och lär gör också ett omtag så här i läsårsstart. Under det kommande året kommer vi här att få ta del av flera av de utvecklingsarbeten som sker i verksamheten – små som stora. Bland annat kommer vi få följa det utvecklingsarbete som sker inom elevhälsan på Hällingsjöskolan och vad som händer i den stora satsningen på språk-utveckling inom Läslyftet i förskolan. Vi får också ta del av olika projekt som pågår runt om i kommunen för att göra det så bra som möjligt för våra barn och elever.

För att ytterligare kunna bidra till dela och lära-kulturen i Härryda kommun vill vi jättegärna få ta del av vad som händer ute på enheterna. Hör gärna av dig och tipsa om din egen eller en kollegas undervisning, ett utvecklingsarbete som pågår, ett projekt ni deltar i eller håller på att ansöka om, eller en speciell aktivitet eller händelse. Sedan väljer ni om ni vill få besök i verksamheten eller om ni själva vill bidra med text och bild. Kontaktupp-gifter finns längst ner i detta inlägg.

Ändringar i styrdokument och skollag Bildresultat för lgr 11
Inför den här läsårsstarten har det också gjorts en hel del formella ändringar i våra styrdokument och i skollagen. En del har det pratats mycket om, andra betydligt mindre. För grundskolan trädde flera för-ändringar i kraft 1 juli 2018. Bland annat är förskole-klassen numera obligatorisk för alla sexåringar. Även den obligatoriska praon i årskurs 8 och 9 är tillbaka. Ingen har väl heller kunnat undgå de stora förändringarna gällande digitalisering i läroplanen? Men hur många känner till de nya skrivningarna om jämställdhet i kapitel 1 och 2,  timplansförändringen i ämnet teknik eller lagskärpningen gällande frånvaro? Du kan läsa mer om de olika förändringarna för grundskolan längre ner i detta tillägg.

När det gäller förskolan så träder den stora förändringen i kraft om ett år. Regeringen har fattat beslut om reviderad läroplan för förskolan; Lpfö 18, vilken börjar gälla 1 juli 2019.  Den nya läroplanen kommer att innehålla en hel del förändringar. Den största är att  begreppen utbildning och undervisning införs och förtydligas. Begreppen används för förskolan i skollagen sedan 2010,  men har tidigare inte varit inskrivna i läroplanen. Andra förändringar är, precis som för skolan, skrivningar om digital kompetens, men också om jämställdhet och barns rätt till kroppslig och personlig integritet. Hela läroplanen har också skrivits om för att rimma bättre med skolans läroplaner och för att den ska bli lättare att läsa. Du kan redan nu ta del av förskolans reviderade läroplan här.

Den 19 september håller Skolverket två webbinarier där de berättar om förändringarna i läroplanen. Ett som i första hand riktar sig till huvudmän och förskolechefer, och ett som i första hand riktar sig till förskollärare, barnskötare och övrig personal. Du hittar länk till webbinarierna här.

Mer om förändringarna i grundskolan

Förskoleklassen
Förskoleklassen är obligatorisk från och med hösten 2018. Det innebär att barn som är bosatta i Sverige har skolplikt från höstterminen det år de fyller sex år. I samband med detta införs också kartläggningsmaterial i matematiskt tänkande och språklig medveten- het för förskoleklass, vilka blir obligatoriska från och med hösten 2019. För pedagoger som undervisar  i förskoleklass i Härryda kommun kommer vårens pedagogiska för-/efter-middagar ha fokus på att dela och lära kring dessa material. Har du frågor kring de nya reglerna för förskoleklass hittar du mer information här.

Jämställdhet
Ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål är jämställd utbildning. Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet, är viktigt för en jämlik skola. Därför har regeringen beslutat om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna. Från och med 1 juli 2018 finns förändringar i kapitel 1 och 2 i grundskolans läroplan. Bland annat följande stycke: 

Skolan ska verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också främja interaktion mellan eleverna oberoende av köns-tillhörighet. Genom utbildningen ska eleverna utveckla en förståelse av hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt kan påverka människors möjligheter. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur de kan begränsa människors livsval och livsvillkor.

Här kan du ta del av alla förändringar rörande jämställdhet. 

Frånvaro
Skrivningarna i Skollagen har skärpts när det gäller skolfrånvaro. Rektorn ansvarar, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, för att den skyndsamt utreds ”om det inte är obehövligt”.  När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn också se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Förra året fick alla vi som är anställda i grundskolan i Härryda kommun lyssna på Malin Gren Landells föreläsning kring frånvaroproblematik samt hur denna kan förebyggas. I utrednings-betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, skriver hon bland annat om vikten av att rutiner för frånvarorapportering finns och följs. Lagskärpningen är en effekt av utredningen.

Stadieindelad timplan och centralt innehåll i teknik åk 1-3
Elever som går i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisnings-timmar. I timplanen finns beskrivet hur de ska fördelas mellan ämnena. Från och med hösten 2018 finns två timplaner: en stadieindelad* som gäller för elever som börjar årskurs 1-6 höstterminen 2018, och en timplan utan stadieindelning som gäller för elever som börjar årskurs 7, 8 eller 9 höstterminen 2018. Den nya stadieindelade timplanen innebär bland annat att ämnet nu också har centralt innehåll för åk 1-3. Tellus Resurscenter erbjuder under läsåret handledning i teknik för pedagoger i åk 1-3 som vill/behöver utveckla sin undervisning i teknik för dessa årskurser. Ta del av information här.

* Sedan 1 juli 2018 indelas grundskolan återigen i tre stadier enligt Skollagen. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9. Stadie-indelningen innebär också att undervisningen i moderna språk ska påbörjas senast i åk 6, vilket redan sker i Härryda kommun.

Digitalisering
Dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen. Dessa gäller sedan 1 juli 2018.

”De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.” (Skolverket)

Bildresultat för digitaliseringsförändringar

Kursplanerna i många ämnen har också ändrats. Störst förändringar är det i matematik, teknik, svenska och samhällskunskap men de flesta ämnen har förändringar. Under våren 2017 hölls en konferens kring digitaliseringsförändringarna för nyckelpersoner från Härryda kommuns grund- och förskolor, vilken Härryda delar och lär tidigare skrivit om här.  En produkt från denna konferens är en site; Digital resurs för Härryda kommun med syfte att på ett överskådligt sätt få grepp om vad det står i den reviderade läroplanen och vad förändringarna innebär för pedagoger som arbetar i förskola, skola och fritidshem. Alla är välkomna att bidra till sidan. Fyll i formuläret du hittar här

Hösten 2018 är det också premiär för digitala nationella prov. Först ut är uppsatsdelarna i svenska och engelska i årskurs 9. I Härryda kommun sker detta med hjälp av verktyget DigiExam, inköpt sedan i våras för åk 3-9. (Mer information om DigiExam kommer på Unikum inom kort.) För övriga prov pågår försöksverksamhet 2018-2021 och sedan ska alla nationella prov vara digitaliserade i hela Sverige. 

Med de digitala nationella proven blir hanteringen av proven enklare och effektiviteten ökar, skriver Skolverket. Effektiviseringen sker främst genom minskad administration med digitala prov för lärare och annan personal, men även genom att minska risken för att provuppgifter sprids innan provtillfället.

Illustration som beskriver processen för digitaliseringen av proven. Från 29 juni ska skolor genomföra uppsatsdelarna i proven på dator. Hösten 2018 inleds en försöksverksamhet med digitala prov där 100 skolor medverkar. 2022 ska digitala nationella prov vara på plats i hela landet.

Prao i årskurs 8 0ch 9
Den 1 juli infördes också en ändring i skollagen som innebär att alla elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan ska ha praktisk arbetslivsorientering (prao) i minst tio dagar. En statlig utredning (SOU 2015:97) föreslog en lagändring efter att ha sett att alla elever inte ges samma förutsättningar att utveckla kunskaper om arbetslivet i grundskolan. Utredningen slog fast att kvaliteten i grundskolans studie- och yrkesvägledning varierar kraftigt och att elevernas kunskap om yrken och arbetslivet behöver förbättras. Genom obligatorisk prao förväntas eleverna bättre sätta sig in i olika typer av yrken och arbeten och på så sätt lättare kunna välja rätt utbildning på gymnasiet.

Har du tips för Härryda delar och lär? Hör av dig till: susanne.karlssonbandelin@harryda.se  

Publicerat i Demokrati, Digitalisering, Jämställdhet, Nyheter, Skollagen, Styrdokument, Tellus | Märkt , | Lämna en kommentar

Språk-, läs- och skrivutvecklarna tackar för sig!

TACK!

Under två år har vi haft förmånen att arbeta som språk-, läs- och skrivutvecklare och vi vill verkligen tacka för alla kollegiala samtal vi haft möjlighet att delta i. Det har varit utvecklande att ta del av fantastiska lärdomar på olika skolor och vi hoppas också att vi har lyckats så några frön här och där.

Förra året var vårt fokus språkutvecklande insatser. På några skolor arbetade vi hela läsåret, på andra skolor var vi vid några tillfällen och vi bjöd in till nätverksträffar och föreläsningar. Under detta läsår har största fokus varit ‘Specialpedagogik för lärande’ men vi har också deltagit på olika APT och studiedagar, samt haft träff kring Bedömnings-stödet  i läs- och skrivutveckling för år 1-3. Det har varit en stimulerande resa, där vi verkligen har fått möjligheten att utveckla vår egen förståelse för vad en skola för alla innebär.

Vi vill dela med oss av vår förståelse för vad vår undervisning behöver innehålla, för att alla elever ska nå så långt som möjligt. Det handlar inte om specifik metod utan snarare vad som påverkar vårt förhållningssätt till undervisning och relationer.

Visst är vi alla bekanta med vår kommuns helhetsidé – Rötter och vingar.
Men vad betyder den egentligen för vårt dagliga arbete? Det är vårt gemensamma ansvar att skapa goda relationer och en god lärmiljö så att våra barn och elever utvecklas, lär och kan ta sig an framtiden på bästa sätt. Det pedagogiska ledarskapet i verksamheterna är en förut-sättning för att lyckas i det arbetet.
Hur gör vi för att utveckla stabila rötter och starka vingar?

Vi vill skapa en tillgänglig lärmiljö med ett tryggt klimat där eleverna:

  • Lär sig hur man kan tänka om sitt lärande.
  • Lär från yta till djup.
  • Utvecklar ett språk för att få fördjupad förståelse i alla ämnen.

En grundförutsättning i ‘Specialpedagogik för lärande’ är det relationella förhållnings-sättet. Det innebär förenklat att vi hela tiden måste tänka att eleven är i problem, inte att vi möter elever med problem. Själva idén om detta är ingen nyhet men i och med arbetet under året har förståelsen fördjupats. Det är vi pedagoger som behöver förändra/justera vår undervisning, vårt förhållningssätt för att eleven ska kunna växa. En central del är att vi måste fokusera, och bygga vidare, på det som faktiskt fungerar. I många av de samtal som vi deltagit i har vi mött pedagoger som verkligen präglas av ett relationellt förhållningssätt och som brinner för att skapa en sådan miljö samtidigt som de också uttrycker en stor frustration över svårigheten i att hitta den tid som krävs för att bemöta alla elever i deras lärande. Pedagogers samarbete är nyckeln till detta!

Hand i hand med helhetsidén Rötter och vingar, hittar vi två begrepp som vi ständigt återkommer till; stöttning och utmaning. Till ytan sett är det inte svårt att förstå vad som här åsyftas – för att våra elever ska kunna växa så måste de få stöttning i processen och för att de ska kunna lyfta högre än de trott måste de få utmaningar. En diskussion som ofta uppkommer då vi talar om detta är risken att olika typer av stöttning gör att eleverna inte kan anta utmaningar på egen hand, att det ena på ett sätt utesluter det andra. I själva verket är det tvärtom, båda delarna är lika viktiga för att lärande ska möjliggöras för alla. Vi kan ha utmanande uppgifter och stöd på plats för den som behöver det. I ett idealt klassrum är en uppgift så utmanade att faktiskt alla behöver ha någon form av stöttning för att komma igång – ett lärande/tränande pågår för alla samtidigt.

I ett klassrum där elever utmanas blir det naturligt att man måste prova, utvärdera och arbeta tillsammans. Misslyckande är en del av processen, inte något som måste döljas, något som måste ske för att målet ska uppnås – målet att nå ökad förståelse för något. I en sådan miljö stimuleras ett växande tankesätt där eleverna (och pedagogerna) vet att lärande pågår, utveckling pågår: vi är inte, vi blir. Växande tankesätt

Stabila rötter förutsätter att eleverna har tillräckliga grundkunskaper för att kunna fördjupa sitt lärande. Kanske har vi ibland för bråttom innan vi går vidare till nästa steg. Allt lärande kräver både ytlärande och djuplärande för att transferering av lärandet ska ske. Detta kan t.ex. innebära att även äldre elever kan vara i behov av att träna avkodning och ordförståelse innan vi kan förvänta oss att de kan jämföra texter samt analysera dem. Vi måste skapa möjligheter  för eleverna att repetera och memorera grundläggande färdigheter, tid för att befästa dessa förmågor parallellt med uppgifter som syftar till djupare lärande och slutligen transferering av lärandet. En nära koppling mellan en tidigare inlärd uppgift och ny situation krävs för att gå vidare till transferering av lärandet. Transferering sker under både ytlärande och djuplärande, förutsatt att det leder till förståelse. Elever behöver t.ex. automatisera multiplikationstabellerna (ytlärande), förstå vad multiplikationen innebär (djuplärande) och sedan använda kunskaperna i olika problemlösningsuppgifter (transferering).

Det finns idag många elever i våra klassrum som är språkligt sårbara, dvs de saknar tillräckliga språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Hur bygger vi hållbara språkliga rötter och hur kan vi bidra med en undervisning som utökar ordförrådet för alla elever? Språkutvecklande undervisning i alla ämnen gynnar alla elevers målupp-fyllelse och i synnerhet de elever som är språkligt sårbara. Skolans språk är komplext och varje pedagog behöver fundera över språket i sitt ämne. Ju äldre eleven blir, desto högre språkliga kravs ställs. Har eleven ett svagt ordförråd syns det tydligt i måluppfyllelsen eftersom det blir en obalans mellan elevens språkliga förutsättningar och de förväntningar som ställs på språklig förståelse och uttrycksförmåga i kunskapsutveckling och kamrat-relationer. Att inte ha ett fullgott språk leder till utanförskap. En länk till en givande föreläsning:  Arbetsminne och språk

Vi nämner i stycket ovan att alla pedagoger behöver tänka kring språket och arbeta språkutvecklande men vad innebär det? I grunden ligger självklart det vi poängterat tidigare; ett tryggt klimat där eleverna vågar att investera sig själva, sin identitet i lärandet. Det språk man har är tätt sammankopplat med identitet; att våga visa sina brister och att inse att man behöver utvecklas är känsligt, och vi som pedagoger måste gå varsamt fram. Språkutvecklande klassrum karaktäriseras av fokus på innehåll, fokus på språkanvändning och fokus på själva språket. Det första fokuset handlar om hur vi gör innehållet begripligt, hur vi tar var på elevers förkunskaper samt, naturligtvis, hur innehållet är kopplat till läroplan och kursplaner. Fokus på språkanvändning handlar om elevernas möjlighet att använda språket aktivt på olika sätt. På vilket sätt främjas samtal av olika slag? Vad skriver eleverna? Hur? Och inte minst för vem? Forskning har visat att ju mer språkanvändandet är kopplat till autentisk interaktion desto bättre. I denna del är det också viktigt att lyfta fram att det är viktigt att göra eleverna medvetna om att olika situationer och olika syften med språkandet påverkar hur de ska formulera sig. Detta hänger ihop med den sista delen; fokus på språket. Självklart handlar det om att arbeta aktivt med olika begrepp och förståelse av olika texttyper men också om att ge eleverna möjlighet att jämföra olika texter och ord – när används de? Och vilket syfte vill avsändaren uppnå?

Vi möter alla de elever som vi tycker underpresterar och vi träffar också de elever som kämpar utan dess like men ändå inte når så långt. Hur lägger vi upp vår undervisning för att möta alla elever så att de når så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar? Är vi beredda att planera för en undervisning som kräver både ytkunskap och djuplärande där vi differentierar för alla elever? Ett komplext uppdrag som ständigt är under utveckling. Vi som pedagoger är, som John Hattie uttrycker det,  förändringsagenter – att vi antar utmaningen, tar oss ner i “gropen” och kämpar tillsammans med våra elever. The learning pit

Vi önskar er alla en härlig sommar!
Ulrika Reuterberg och Jenny Ahlgren   

Publicerat i inkludering, Rötter och Vingar, Språkutvecklande arbetssätt, Vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Högadalsskolan, en Trivselskola

Efter en paus här på Härryda delar och lär fortsätter nu inläggen i serien Förstelärare delar. Högadalsskolans lärare presenterar sig och delar med sig av enhetens systematiska kvalitetsarbete.

Kvalitetsarbete på Högadalsskolan
Högadalsskolan är en F-5 skola med ca 300 elever. På skolan finns två förstelärare i grundskolan sedan 2015 och sedan 2017 även en förstelärare i fritidshem. Förstelärarna tillsammans med en representant från förskoleklassen är med i skolutvecklingsgruppen på skolan som leds av våra rektorer. Skolan har sedan många år en etablerad fadderverk-samhet där vi träffas regelbundet och har olika aktiviteter tillsammans. Från och med våren 2017 är vi en Trivselskola (TL). Det innebär planerade rastaktiviter som leds av eleverna med stöd av några vuxna.

Skolans prioriterade mål är att öka elevernas delaktighet och inflytande, skapa lärmiljöer som ger studiero och lust att lära, samt öka elevernas måluppfyllelse. Vi har också ett  internt mål om att vi ska utveckla vårt kollegiala lärande.

Öka elevernas delaktighet och inflytande
Skolutvecklingsgruppen på Högadalsskolan har i samverkan med de olika kategorierna på skolan tagit fram en plan för arbetet med elevers delaktighet och inflytande. Exempelvis arbetar vi aktivt med att låta eleverna vara delaktiga i planering och utformning av under-visning samt i utvärdering genom “exit tickets”.  Vi börjar också med elevledda utvecklingssamtal redan på våren i förskoleklass och fortsätter med det under den tid som eleverna går hos oss – till och med åk 5.

Skapa lärmiljöer som ger studiero och lust att lära
På Högadalsskolan arbetar vi med klassrumsklimatet bl.a. genom att ha regelbundna samtal i klasserna kring trivsel och regler. Eleverna har sedan vi blivit en TL-skola möjlighet att få en mer meningsfull rastaktivitet. TL möjliggör att elever i olika åldrar möts i aktiviteten. Det är också extra bra för de elever som i vanliga fall upplever att de inte har någonting att göra eller någon att vara med på rasten.

Öka elevernas måluppfyllelse & utveckla vårt kollegiala lärande
Vi förbereder oss just nu, precis som många andra skolor, inför de nya skrivelserna om digitalisering i läroplanen. Bland annat har vi påbörjat en “digital trappa” där vi samordnar vilka kunskaper inom digitalisering eleverna får undervisning om i olika årskurser samt på fritidshemmet. Vi använder oss av digitala verktyg (ipads) i undervisningen på olika sätt. Vi lärare upplever att de digitala verktygen hjälper oss att individualisera uppgifter för eleverna utan att det syns lika tydligt i klassen. Vid olika tillfällen har vi “Dela och lär” där vi tipsar och hjälper varandra.

På skolan arbetar vi kollegialt med att fortbilda oss enligt studiepaketet NPF från SPSM. Hela personalgruppen (förskollärare, lärare i fritidshem och grundskollärare) arbetar med att utveckla lärmiljöer så att alla elever ska kunna delta efter sin förmåga.  Det är en fortsättning på det inkluderande arbetssätt som Ulrika Aspeflo implementerade läsåret 15/16.

Jenny Ander, förstelärare fritidshem
Jag har arbetat på Högadalsskolan sedan januari 2017 men har arbetat i kommunen sedan 2002 och före det i Göteborgs kommun. Som lärare i fritidshem har jag ansvar för den undervisning som sker på fritidshemmet men arbetar också i klass och undervisar till viss del i de praktisk-estetiska ämnena samt svenska.

Härryda kommun satsar just nu på att utveckla kvaliteten på våra fritidshem samt öka likvärdigheten mellan skolorna och där har jag som förstelärare i fritidshem en funktion att fylla genom att bidra med min erfarenhet och kompetens. På enheten brinner jag för att synliggöra fritidshemmen och bedriva systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. I mitt uppdrag som förstelärare ingår att delta i skolutvecklingsgruppen och leda kategori-möten.

Nadja Jansson, förstelärare grundskolan
Jag har arbetat på skolan sedan hösten 2015, i huvudsak i årskurs 1-3 men har även undervisat i matematik i åk 4-5. Tidigare har jag arbetat i Göteborgs kommun. I min lärarexamen har jag läst specialpedagogisk inriktning och jag är intresserad av special-pedagogiska frågor, som t.ex. hur vi kan skapa optimala förutsättningar för lärande där våra “vanliga” lösningar inte räcker till. I år är jag även mentor för en nyutbildad ny-anställd kollega. I mitt uppdrag som förstelärare ingår att delta i skolutvecklingsgruppen och leda kategorimöten.

Catarina Åkerström, förstelärare grundskolan
Jag har arbetat på skolan sedan hösten 2005 och har till största delen undervisat i årskurs 1-3, men har vid några tillfällen också följt klassen upp till åk 5. Innan jag började jobba i Härryda kommun arbetade jag i Göteborgs kommun och en kortare tid även i Mölndal. Jag är intresserad av matematik och NO-ämnen vilket lett till att jag vidareutbildat mig inom dessa ämnen samt läst specialpedagogiska kurser i matematik. Under de två senaste åren har jag undervisat i programmering på elevens val-lektioner i åk 4 och 5. Programmering är ett stort intresse hos mig som jag vill utveckla mer och använda i undervisningen. I mitt uppdrag som förstelärare ingår bl.a., precis som för mina förste-lärarkollegor, att leda kategorimöten och delta i skolutvecklingsgruppen.

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Liseberg på Salmereds förskola

 Visste ni att Liseberg ligger i Landvetter? På Salmereds förskola avdelning Safiren/Smaragden har barn och pedagoger under hela läsåret arbetat med ett projekt som tog sin utgångspunkt i barnens tankar om karuseller och sedan bland annat mynnat ut i en modell av nöjesparken. Här delar de med sig av sitt projekt.


Med hjälp av vår projektfigur QRKalle och den kanske inte så snälla figuren Måns (som hör av sig via genom QR-kodsmeddelanden) så har vi på avdelningen Safiren/Smaragden på Salmereds förskola hållit vårt projekt Liseberg aktivt.

Redan i höstas hade vi våra “projektöron” ute och vi hörde att karusell hade stort fokus i barnens diskussioner , många upplevelser och känslor kring att vara på Liseberg.

  Mest spänd för att åka Helix och jätterädd för kaninerna.

Jag vill inte gå till kaninlandet för jag är rädd för dem.
Jag är rädd att dom kommer och kramar mig. Men när jag är tio år vågar jag nog krama dom.

Jag älskar att åka farfars bilar för då får man körkort.

Så med den starten så började vi forska om karusellerna. Samtidigt så knöt vi ihop vårt arbete och intresse kring QR-koder och fokus på språk och matematik. Att ta in en figur att värna om som QR-Kalle har varit en katalysator för att hålla projektet levande.


Fröken, nu känner sig QRKalle så välkommen här hos oss.

Han gillar att vi kramar honom och gör säng till honom.

Om vi visar Måns att vi är snälla så kanske han med kan bli snäll. 

Med fokus på barns inflytande så arbetade vi efter jul vidare utifrån tankarna barnen hade; att de ville bygga Liseberg. Att vi har tillgång till ÅterC gjorde ju återuppstarten mycket enklare. Ett smörgåsbord av kreativt material samt annat inspirerande som barnen dök över med stor skaparglädje.
Det här kommer att bli fantastiskt!

WOW!

Nu blir QR-Kalle glad!

Undrar vad Måns tänker när han ser det här?

Han tror nog att det är riktiga Liseberg!

  Nu är vi mitt uppe i bygget och skaparlusten och empatin för vår projektkanin finner inga gränser.

Hanna Rosvall, Eva Hedström,  Suzane Belaj, pedagoger
och 22 barn på Salmereds förskola

Publicerat i Barns inflytande, Estetiska lärprocesser | Märkt | Lämna en kommentar

Lärstämma 2018 – vilken dag!

21 olika programpunkter för grundskola och grundsärskola, konferens för pedagoger i fritidshem och förskoleklass och storföreläsning för alla pedagoger i förskolan och pedagogisk omsorg. Tisdag 6 mars, myllrade det omkring pedagoger i kommunens alla hörn när det var dags för årets lärstämma. 

Temat för lärstämman var i år Stabila rötter och starka vingar – pedagogiskt ledarskap och innehöll så varierade programpunkter som exempelvis ”“Ledarskap i estetiska lärprocesser”,  ”Marte Meo-principer i din verktygslåda för ett tydligt ledarskap” och ”Superhjältar – ett tematiskt arbete om värdegrundsfrågor”

På Råda Rum, som ju numera har en lokal som tar många hundra personer, samlades all personal inom förskola och pedagogisk omsorg och lyssnade på Jonas Aspelin. Jonas är forskare och professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad och har bland annat skrivit boken Om relationell pedagogik tillsammans med Sven Persson och det var också innehållet denna dag.

På Backaskolan – kommunens nyaste skola – höll förstelärarna Mariella Jävert och Eva Einarsson i programpunkten Leda det digitala klassrummet, både analogt och digitalt. Till sin hjälp hade Mariella och Eva den programmeringsintresserade eleven Ella som går i klass 4 på Vällsjöskolan. Deltagande pedagoger fick ta del av mikrolektioner och testa att göra och följa instruktioner i analog programmering innan det var dags att blanda in de digitala verktygen.

”Att det var så svårt att göra en kopp te!” säger Lisa, en av de deltagande pedagogerna. ”Vi har ju skrivit upp en massa instruktioner och vi är ändå inte klara.” Farhad, som försöker följa kollegans instruktioner för tandborstning saknade också några instruktioner, vilket gjorde att det blev lite tokigt…

På Önnerödsskolan var flera olika programpunkter samlade. Bland annat föreläste psykologer från Utvecklings- och stödenheten om lågeffektivt bemötande under rubriken Att hantera utmanande beteenden. De utgick ifrån att barn gör rätt om dom kan. För en del barn blir kraven som ställs i skolmiljön svåra att hantera. Hur kan vi förstå barnens beteende, möta deras behov och agera så att barnen inte behöver misslyckas och hamna i stress och problemskapande beteenden?

Precis som 2016 och 2017 så säger nästan 95% av deltagarna i utvärderingen att innehållet i de olika programpunkterna var bra eller mycket bra (snitt 3,5 av 4) och att både innehåll och det övergripande temat passar väl in i enheternas systematiska kvalitetsarbete. En lyckad lärstämma återigen! Extra roligt i år är att de flesta föreläsarna/workshopledarna var egen personal. Lika högt betyg som när vi tidigare köpt in föreläsare utifrån.

Publicerat i Kompetensutveckling, Kvalitetsarbete, Lärstämma, Skolutveckling | Lämna en kommentar

Digitaliseringskonferens om läroplansförändringar

”Så mycket samlad kompetens på en och samma plats under två heldagar!” Det är en av reflektionerna som görs under den andra dagen på digitaliseringskonferens på Nääs fabriker. Annika Gry, verksamhetschef och ytterst ansvarig för konferensen, fortsätter: ”Jag är så glad över den här konferensen och att alla deltagare är så engagerade i att göra den till ett gemensamt lärtillfälle; att vi delar och lär med varandra – på riktigt!”

Nyckelpersoner från förskola och skola, tillsammans med verksamhetsutvecklare och chefer var samlade för att under två dagar fördjupa sig i de digitaliseringsförändringar i läroplanerna som i grundskolans fall är ett faktum och för förskolan är på gång. Vad innebär förändringarna? Hur ser det ut på enheterna? Vad behöver vi göra?

Annika Gry, tillsammans med verksamhetschefen för förskolan, Marie Fremle, inledde och avslutade konferensen. De pratade bland annat om vikten av uppdragsmedvetenhet, att digitaliseringen i förskola och skola är en demokratifråga och att likvärdigheten därför är av största vikt. De påminde oss också om att vi i kommunen överlag redan har kommit en bra bit på väg när det gäller digitalisering, men att vi nu behöver höja oss ytterligare. Och att konferensen kan ses som en start i detta arbete.

Under de två dagarna fick deltagarna möjlighet att samtala i olika grupper. Många av deltagarna nämner detta som en av de bästa sakerna med konferensen; att få samtala med andra pedagoger, både med dem från samma geografiska område i ett 1-16 perspektiv, men också få möjlighet till fördjupande samtal om vad förändringarna innebär i de olika ämnena samt för de olika åldrarna.

Det fanns också tid i programmet för korta praktiska workshops/inspirationspass. Pedagoger och verksamhetsutvecklare från för- och grundskola och från Tellus och USE delade med sig av olika sätt att använda digitaliseringens möjligheter i undervisningen. Vi fick exempelvis testa på både enkel och lite svårare programmering, göra greenscreenfilm och undersöka världen i 40 gångers förstoring med hjälp av förstoringsägg, Vi fick också en genomgång av classroomscreen.com och fick testa på att skulptera med hjälp av HTC Vive och 3D-skrivare.

 

Utvärderingen av konferensen visar att deltagarna var nöjda och inspirerade. Många olika saker lyftes fram under frågan Vad tar du med dig från konferensen?:

Jag tar med mig en större motivation att använda digitala verktyg, dels för egen del men även för att inspirera kollegor. Även en hel del konkreta verktyg som kan appliceras redan på måndag.

Hur enkelt det kan vara. Finns många som är lite rädda och tycker det verkar så krångligt men det behöver det inte vara. Man kan göra så mycket med ganska lite.

Inspiration för att fortsätta arbetet på den egna enheten, tex från olika workshops, men även från gruppdiskussionerna. Känns som en väldigt bra start för ett likvärdigt arbete i kommunen.

Självklart finns det också en del farhågor. Att enheterna utvecklas ojämnt så att det inte blir likvärdigt för barn och elever är en sådan som lyfts fram. Att det ska kännas för tungt för de pedagoger som tycker att det digitala är svårt är en annan. Men ”att vi gör detta tillsammans gör att utmaningen inte känns lika stor”, säger en av deltagande pedagogerna.

Tre nyckelord för barns progression i ett 1-16 års perspektiv

 

Publicerat i Demokrati, Digitalisering, Skolutveckling | Lämna en kommentar

Kreativa sportlovsaktiviteter på Tellus

Inbrottslarm, ringklockor, lampor med dimrar och fläktar så att det inte blir för varmt. Det är några av de funktioner som barnen på Säteriets fritidshem bygger in i ”sina rum” när de är på besök på Tellus på sportlovet.

 

 

Materialet som används heter Littlebits och är elektriska komponenter av olika slag som byggs ihop med varandra med hjälp av magneter. Littlebits används för att skapa elektroniska kretsar och för att programmera vad som ska hända med exempelvis lampan eller fläkten.

Jag fick lov att vara med under en del av barnens stund på Tellus och det rådde febril aktivitet. Pedagogerna från fritids var mycket imponerade av barnen. De vuxna tyckte själva under introduktionen att det verkade svårt, men barnen satte igång direkt och var inte att dugg rädda för att testa.

Littlebits olika delar är färgkodade så att exempelvis rosa bitar är input; de som styr vad som kommer att hända, blå är strömkälla och de gröna bitarna är output som ger resultatet, som exempelvis ljud, ljus eller rörelse. Detta gör det enklare för barnen att se vilka delar som har vilka funktioner. Att de sätts ihop med magneter bäddar också för att det bara är att prova sig fram. Littlebits är ett fantastiskt sätt att visa att elektronik är spännande och roligt.

När jag återvänder till barnen i filmklippet ovan bara en liten stund senare har de redan hunnit lägga till några funktioner. Dels så kan dörren öppnas automatiskt när någon ringer på ringklockan, dels så tänds en lampa innanför dörren när den öppnas.

Fritidspedagogerna lyfter fram hur roligt det är att komma till Tellus därför att barnen får visa andra sidor än  i skolan. Många barn blommar ut i de kreativa uppgifterna på Tellus.
”Det är också roligt att se hur glada barnen blir när de klarar av att lösa en uppgift som från början verkar för svår”, menar pedagogerna. Barnen sammanfattar besöket med ”Jätteroligt! Och vi lärde oss jättemycket om vad man kan göra.”
”Traditionellt  upplevs elektronik ofta som svårt, lite skrämmande och tråkigt av elever”, säger en av pedagogerna på Tellus. ”I yngre åldrar har vi dessutom tidigare mest kopplat lampor till batterier. När eleverna slipper fundera över slutna kretsar och hur sladdarna ska kopplas så kan de istället undersöka och upptäcka vilka funktioner komponenterna har. Det entreprenöriella undersökandet kan börja!”

Tellus resurscenter har bland annat fokus just på entreprenöriellt lärande; att lyfta de entreprenöriella kompetenserna och utformar  därför sina aktiviteter utifrån att eleverna ska få möjlighet att använda dessa. I uppgiften med Littlebits syns tydligt att eleverna får använda och träna flera av dessa förmågor. Barnen kommunicerar med varandra, samarbetar för att lösa problem och vågar pröva sina idéer exempelvis.

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.

Citatet är hämtat från Skolverkets PDF Entreprenörskap i skolan där du kan läsa mer om entreprenöriellt lärande och entreprenöriella förmågor/kompetenser.

Publicerat i Entreprenöriellt lärande, Naturvetenskap, Programmering, Tellus | Lämna en kommentar

Hållbar organisation på Skinnefjällsskolan

Vi, Maria Bäck och Linda Malvén, förstelärare på Skinnefjällsskolan, skulle vilja dela med oss av skolans organisation. Anledningen till det är att vi tycker det är en hållbar organisation både för personal, elever och vårdnadshavare.

Våren 2012 valde kommunen att göra om Skinnefjällsskolan från en tvåparallellig F-5 skola till en treparallellig F-3 skola.  I samband med omorganisationen bestämde vår då relativt nya rektor, Sussie Thander, att vi skulle tänka om i själva organisationen i våra arbetslag. Istället för att arbeta i arbetslag där varje pedagog tog hand om en tårtbit av elevernas dag, så ville hon skapa ett större samarbete mellan pedagogerna och i arbetslagen, så att eleverna fick ökad trygghet och en mer sammanhållen dag.

Idag går det 296 elever på Skinnefjällsskolan som är indelade i 12 klasser. Varje klass har sitt eget fritids. I varje klass arbetar 3 pedagoger. I den bästa av världar ska det vara en lärare, en förskollärare och en lärare i fritidshem. Det håller inte riktigt i alla klasser men vi är utbildade pedagoger på 35 av 36 platser. Vi har valt att ha gemensam planering med de andra två arbetslagen i samma årskurs. Det vill säga att förutom planering i det lilla arbetslaget, träffas vi också i det stora arbetslaget (nio pedagoger) varje vecka. Det ger oss stora möjligheter att samplanera undervisning och större teman, diskutera och välja läromedel, diskutera inför årskursspecifika händelser t.ex. nationella prov, Sago-vandringen och månadsmöten och sist men inte minst “dela och lära” i pedagogiska frågor. På bilderna ser ni oss tillsammans med våra respektive arbetslag.

       

Från klockan 7.40 på morgonen till klockan 16.30 är det alltid samma tre pedagoger som ansvarar för elevernas dag. Vi är oftast två pedagoger i klassen, bland är vi tre men väldigt sällan är man helt själv. Då öppnar sig alltid möjligheten att dela upp klassen i mindre delar. Hur delarna ser ut varierar naturligtvis beroende på vad vi ska göra.

I början av läsåret gör arbetslagen en inventering av vilka ämnen de olika pedagogerna kan ansvara för. Upplägget med våra arbetslag bygger mycket på att vi hjälps åt. Huvudansvaret ligger på klassföreståndaren att veta var eleverna befinner sig men planering och genomförande av utvecklingssamtalen delas i tre delar, varje pedagog har sina mentorselever, 8-9 stycken. Samtalen föregås av många samtal i arbetslaget, både om upplägg och vad som ska kommuniceras till elever och vårdnadshavare.

På rasterna är det alltid en pedagog ute från varje klass. Det gör att eleverna känner sig trygga då de har någon av sina pedagoger nära. Det gör också att personaltätheten på skolgården är stor. Vilket inte bara gör att eleverna känner sig trygga utan också att vårdnadshavarna är trygga och lugna när de lämnar och hämtar sina barn.

Varje månad ansvarar en årskurs, dvs tre klasser, för att hålla i skolans månadssamling. Den ligger sista fredagen i månaden och då samlas hela skolan i gymnastiksalen. Det blir oftast en redovisning av årskursens aktuella temaarbete eller något annat pågående projekt. Samtidigt tar vi fram månadens förselsedagsbarn och sjunger och hurrar för dem. Mycket uppskattat, både hos elever och personal. En samling på våren och en på hösten ansvarar personalen för. Det är en härlig känsla när alla på skolan kan vara med och ta del av varandras arbeten.  

Vi har valt att behålla en del arbete i rören, dvs F-3. Vi har några dagar per termin då vi väljer att arbeta i faddergrupper. Det kan vara julpyssel, idrottsdagar, Sagovandring, lekdagar/-stunder eller läsgrupper. Det är också bra för vi-känslan att de yngre barnen träffar de äldre och lär känna en del av dem riktigt bra och andra till utseendet.

Vinster med organisationen
En vinst är givetvis att undervisningen blir mer likvärdig och det är roligare och lättare att samarbeta runt vårt komplexa och ibland tunga uppdrag. Vi upplever att våra elever och inte minst vårdnadshavarna känner sig mycket trygga. Det framkommer också i de enkäter elever och vårdnadshavare gör under läsåret.

Vi har också möjlighet att ta tillvara våra olika kompetenser, både i det lilla arbetslaget men man kan också hjälpas åt i det stora arbetslaget. Vi tycker också att vi ser att vårt arbete är både förebyggande och främjande då vi är tre pedagoger som hela tiden ser, hör och möter barnen och vårdnadshavarna i deras olika behov. För att arbetslaget ska fungera bra är behovet av god kommunikation stort. Även om vi har delat in klassen i mentorsgrupper ansvarar varje pedagog för hela gruppen. Man känner sig aldrig ensam med utmaningen i sitt uppdrag, det finns alltid kloka kollegor att rådgöra med.

Vi har också sett, under den senaste tiden då flytten av pedagoger har varit större, att det är mycket lättare för en ny kollega att snabbt komma in i arbetet. Det beror på att det är så självklart att samplanera i det stora arbetslaget och att vi kommunicerar mycket i det lilla arbetslaget.  

I förra årets medarbetarenkät (2017) är det första gången på många år som frågan om arbetsbelastning ligger över 3,0-gränsen. Det vill säga gränsen för vad man behöver göra en handlingsplan för. Samtidigt ligger siffran om samarbetet i den arbetsgrupp man tillhör högt; 4,5. En av anledningarna till det är att det delade ansvaret i arbetslagen gör att vårt komplexa och stora uppdrag känns lättare och då också roligare.

Vi tackar för oss och önskar alla duktiga och engagerade pedagoger i Härryda kommun en fortsatt bra dag!

Linda Malvén och Maria Bäck
Förstelärare på Skinnefjällsskolan

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Tillit, mod och tillsammans på Önnerödsskolan

På Önnerödsskolan arbetar förstelärarna Anders Höjlund, Linda Noord, Linus Rydberg, Håkan Linde Nilsson och Katharina Nilsson. Vi representerar grundsärskolan och högstadiet inom ämnena SO, NO, MA, TK, Idrott samt specialpedagogik.

På skolan går det ca. 500 elever från årskurs 4-9 som läser efter grundskolan samt grundsärskolans läroplan. Skolan består av tre moduler för de olika års-kurserna. Personalen på skolan består av cirka 60 personer.

Önnerödsskolans ledord är tillsammans, tillit och mod, vilket ska genomsyra all under-visning på skolan. Under uppstarten av läsåret arbetade alla årskurser med detta och genomförde olika aktiviteter. Syftet är att få till en levande process där tillit och mod är viktiga framgångsfaktorer för att lyckas i skolan och att vi faktiskt skapar detta till-sammans för varandra. Har vi lyckats så ska dessa kvalitéer kunna genomsyra varje lektion. Vår utmaning är hur vi praktiskt kan göra för att få det att fungera från tanke till handling.

Vi har börjat med att bearbeta tankar, idéer och forskning kring hur du kan få klassen som “drivkraft” istället för “sänke”.  Att fundera på hur vi kan utnyttja varje elevs förmåga att bidra är och har varit en stor utmaning. I denna process jobbar vi nu praktiskt med hur klasserna skapar en “vi-känsla”, dels i sin egen klass men också hur beteenden skall vara för att vi ska få en bra och trygg stämning på hela skolan. I detta arbete ingår mycket reflektioner hos eleven om hennes/hans eget beteende och vad hon/han behöver förstärka (det han/hon redan gör bra) eller förbättra.

I detta arbete jobbar vi också praktiskt med elevens självkänsla (vilket också är en viktig framgångsfaktor) och hur vi kan stärka den med hjälp av varandra. Återigen har vi fokuserat på görandet, alltså hur vi ska nå detta mål. Detta arbete ger givetvis också synergieffekter på hela skolan och i alla ämnen.  

Under läsåret har vi på skolan också arbetat med Skolverkets moduler inom specialpedagogik. Modulerna ska främja samarbete mellan kollegor, elever samt pedagoger och elever. De olika modulerna består av olika moment med tillhörande instuderingsmaterial i form av texter och filmer.

Vi har inom arbetslagen känt att detta har stärkt vårt samarbete genom gemensamma reflektioner kring händelser från vardagen. Vi har fått tid att sitta och diskutera hur vi kan och ska göra för att möta elever i deras behov.

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Utvecklingsarbete på Landvetterskolan

Vi som är förstelärare på Landvetterskolan är Linda Agrell, Anna Andersson, Jessica Andersson, Anna Fagerström, Annica Jäverby, Anna-Maria Orrbeck, Mia Ravakko och Miriam Larsson. Vi är blandad personal från både tidigare- och senaredelen och driver utvecklingsarbetet på skolan. 

Landvetterskolan är en stor F-9 skola, kommunens största. Här går cirka 830 elever och vi är tillsammans ungefär 130 pedagoger + kringpersonal. På skolan finns två särskilda undervisningsgrupper, Kullen (åk 4-6) och Galaxen (åk 7-9). Alla elever tillhör en klass och målet är att de på sikt ska delta i den ordinarie undervisningen. Skolans prioriterade mål detta läsår är Studiero och goda relationer, Delaktighet och inflytande samt Hållbar framtid och dessa mål genomsyrar hela vårt arbete. På skolan arbetar vi också med ett gemensamt förhållningssätt. En av våra största utmaningar är att ta emot elever från flera olika skolor:  åk 3 från Eskilsbyskolan, åk 4 från Lunnaskolan och i framtiden även Backaskolan samt åk 6 från Härrydaskolan.

Landvetterskolan; Härryda kommuns största skola. Foto: exakta foto

En del i denna utmaning är att säkerställa att alla elever har tillgodogjort sig det centrala innehållet. Därför har vi under en del av våra pedagogiska eftermiddagar arbetat fram “Gemensamma översiktliga planeringar” i alla ämnen, tillsammans med pedagoger från Härrydaskolan. Vi strävar efter att ha denna planering gemensam med hela vårt upptagningsområde. Planeringen är till stöd för en likvärdig undervisning och för att skapa en samsyn i skolornas undervisning.

I samband med att eleverna genomför de nationella proven i åk 6 och 9 arbetar vi vidare med att analysera elevresultaten och pratar om hur vi kan förbättra vår undervisning i de olika ämnena. Detta har visat sig vara en uppskattad kompetensutveckling för oss undervisande lärare. Analysen har visat vad elevernas styrkor är och vilka förbättrings-områden som finns, vilket sedan har delgivits personalen på mellanstadiet. Detta har varit både uppskattat och givande i det fortsatta arbetet för lärarna på mellanstadiet, men även för lärarna som undervisar på högstadiet. Vi känner att detta är ett givande sätt att utveckla och förbättra vår undervisning.

Liksom de andra skolorna i kommunen arbetar vi med lärplattformen Unikum. Vår skola var pilotskola och vår förhoppning är att samtliga pedagoger kommit en bra bit på väg. Unikum är vår informationskanal till både elever och vårdnadshavare. Vi arbetar hela tiden aktivt med att utveckla vårt arbete i Unikum. Vi har gemensamma samtalsmallar, planeringar, uppgifter/inlämningar/läxor, matriser, uppföljande måluppfyllelse, blogg och lärlogg. Vi lägger också in extra anpassningar för eleven och vi väntar på att kunna genomföra arbetet med stödinsatser.

Som vi nämnde ovan är ett av Landvetterskolans prioriterade mål studiero och goda relationer. Värdegrundsarbetet pågår dagligen. Vi har också detta år infört trivselledare, där elever engageras i att planera och genomföra gruppstärkande aktiviteter på raster.

Vi har också som tradition att anordna KRAM-dagar (Kärlek, Respekt, Attityd och Medkänsla). På tidigaredelen har vi valt att kalla dessa dagar för Kompisdagar. Dessa dagar är schemabrytande och syftet med dagarna är att medvetandegöra eleverna om skolans värdegrund. Vi går igenom skolans likabehandlingsplan med eleverna och vi fokuserar på begrepp som tex diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi bjuder även in föreläsare utifrån. Dessutom arbetar skolan från och med detta läsår med Ledstjärnor; eleverna diskuterar hur de vill ha sin arbetsmiljö vilket utmynnar i att klassen formulerar ord och begrepp som blir klassens ledstjärnor.

Landvetterskolan arbetar för en hållbar framtid och det är ett prioriterat mål på skolan. Pedagoger och skolledare har deltagit i ett utbytesprojekt i Peru med Shipiboindianerna. Det är ett Atlasprojekt med tema hållbar miljö, som skolan nu gör en ny ansökan för en längre projektperiod. Under året har pedagoger och elevgrupper fått del av resan under föreläsningar med berättelser och bilder. Skolan har fått besök från Peru som ett kulturellt möte med berättelser, bilder, sång och musik. Pedagoger på skolan har mött pedagoger från Peru i ett samtal och utbyte av erfarenheter och ideér i arbetet mot en hållbar framtid. 

Publicerat i Förstelärare delar, Nyheter | Lämna en kommentar