Förstelärare delar – Anna Fagerström

Jag heter Anna Fagerström och har arbetat i Härryda kommun i nästan 20 år, framförallt som svenska/SO-lärare i åk 6-9, men jag har många behörigheter i min legitimation som sträcker sig från åk 1-9. Mitt intresse för specialpedagogik har lett till att jag skaffat mig mer kompetens inom detta område både på universitetet och även genom Härryda Kommuns utbildning ”Grundskol-lärare med fördjupad specialpedagogisk kompetens”.     Ur detta har det sedan vuxit fram en drivkraft kring arbetet med elever som behöver särskilt stöd och individualisering i klassrummet. För mig handlar det både om elever som behöver mer stöd och extra anpassningar men också att utmana de eleverna som behöver tuffare utmaningar. En svår men spännande balans.

Jag har ett stort intresse för IKT vilket startade när jag deltog i Lärarlyftets satsning. I samband med det började jag arbeta mycket aktivt med IKT i undervisningen och jag såg många fördelar med det. Under 2015-2016 fick jag möjligheten att arbeta som verksamhetsutvecklare på Utvecklings- och stödenheten i kommunen med inriktning på IKT. Jag fick då användning av mina kunskaper och en möjlighet att dela med mig till kollegor i hela kommunen, något som var både roligt och spännande. Eftersom jag är superanvändare i GAFE och Unikum var några av uppgifterna att  implementera dessa system i kommunen och coacha pedagoger. Något som var fantastiskt roligt. Från och med i höstas är jag tillbaka på Landvetterskolan 100%  där jag mestadels undervisar men också arbetar med IKT som en del av min tjänst.

Som arbetslagsledare har jag under många år tagit del av arbetet på organisationsnivå vilket har gett mig en helhetsbild över arbetet i skolan och hela kommunen som jag har nytta av i mitt utvecklingsarbete. 2015 fick jag även möjligheten att gå en förberedande rektorsutbildning på GR. Jag tycker att ledarskapsbiten i läraryrket är både spännande och rolig och den har gett mig nya perspektiv i mitt tänk som lärare. Jag tror att alla lärare skulle växa genom att arbeta mer med just ledarskapsbiten.

Att arbeta med skolutveckling är en av mina största drivkrafter. Både i klassrummet, övergripande på skolan och i kommunen. För mig är den röda tråden viktig både i organisationen och i klassrummet, (broar mellan stadier, ämnen, ledare, organisation och enheter, med vårdnadshavare, osv.); en förutsättning för att nå högre resultat på olika sätt. Jag tror det är viktigt att se organisationen från olika håll, se helheten på en skola och även jämföra och diskutera hur det är på olika skolor, något jag haft möjlighet till både när jag var arbetslagsledare och nyckelperson. Vi måste ta hjälp av varandra för att bli bättre pedagoger, vi måste hjälpas åt och lösgöra tid som vi kan lägga på att utveckla annat för att orka arbeta i dagens skola. Genom att dela och lära slipper vi uppfinna hjulet många gånger och kan ta del av framgångar och undvika det som fungerar mindre bra. Jag tror också vi måste samarbeta mer mellan olika skolor för att utbildningen i Härryda kommun ska hålla en likvärdig och hög nivå. Vi har mycket att lära av varandra!

Den viktigaste grundstenen för mig i klassrummet är ett gott och bra klassrumsklimat med delaktiga elever. Relationen till eleven är grunden för ett bra och utvecklande lärande. Något jag arbetar aktivt med. Här är också samarbetet med vårdnadshavare viktigt. Ett gott samarbete med dem leder till ett bra stöd kring eleven. Jag har många tankar kring utveckling på detta område. I dagens skolan betyder relationen och kontakten till hem och vårdnadshavare mycket och här tror jag att det finns en stor utvecklingspotential både kommunövergripande och på de enskilda enheterna. Jag har varit med och utvecklat arbetet kring IUP, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal för att tydliggöra hur vi arbetar mot målen. Samtidigt som vi förbättrat och förtydligat arbetet kring detta har vi underlättat och förenklat pedagogernas arbete.

Jag brinner verkligen för att höja kvalitén på undervisningen, både min egen och hela skolans. Jag arbetar därför ständigt med utvärderingar, uppföljningar och kunskaps-profiler.

Att hitta nya sätt att arbeta kring IKT driver skolutvecklingen framåt. det finns mycket spännande att utveckla inom pedagogiken. För mig är struktur viktigt, en förutsättning för att förenkla och förbättra det pedagogiska arbetet både för mig själv, mina kollegor och eleverna.  Just nu arbetar jag mycket just med IKT-utvecklingen på Landvetterskolan. Jag stödjer och coachar mina kollegor i IKT-arbetet och implementerar och vidareutvecklar arbetat med G-Suite (tidigare GAFE) och Unikum. Man måste ha en pedagogisk tanke kring användandet av IKT-verktygen för att det ska vara framgångsrikt och vi måste få med alla pedagoger på ett positivt sätt. Här krävs mycket arbete då vi befinner oss på olika nivåer. En grundläggande förutsättning för framgång inom IKT är att vi förstår att systemen är en hjälp för oss som underlättar vårt arbete, inte försvårar det. Det är viktigt att vara ödmjuk i att vi befinner oss på olika nivåer och att IKT inte känns lika självklart för alla.

Intresset för och utmaningen i hur man skapar ett  bra klassrumsklimat, finns alltid med i mina tankar. Trygghet och trivsel krävs för att eleverna ska vara mottagliga för att lära sig något. Det är viktigt för mig att alla vågar ta plats och i mitt klassrum är det en självklarhet att man lär sig av sina misstag.

Jag arbetar ständigt med att skapa en tydlig struktur för eleverna. Målet är att de ska bli självständiga vad gäller att ta ansvaret för sitt eget lärande och för sitt skolarbete. Datorer och I-pads används i arbetet kring detta. I både svenska och SO arbetar jag mycket med studieteknik och att alla elever ska hitta sitt bästa sätt att lära. För att göra det krävs att jag presenterar och låter eleverna arbeta på många olika sätt. ”Big five” hjälper mig att lyfta fram vilka förmågor som eleverna behöver arbeta med och utveckla. Jag tror mycket på att ”ju fler sinnen man använder ju bättre är det” och lägger upp undervisningen kring detta. Just förmågorna är något jag arbetat med i flera år och jag ser verkligen hur eleverna utvecklas när man arbetar aktivt med dessa tankar.

Jag vill också fortsätta att utveckla det material jag arbetat fram på skolan i SO:n där vi har en röd tråd mellan styrdokument/kunskapskrav/betygskriterier, pedagogiska planeringen samt bedömningen/utvärderingen efter att ett arbetsområde är avklarat. Detta följs sedan upp i utvecklingssamtal och IUP:n. Då framkommer det tydligt vilken nivå eleven ligger på (både för mig och eleverna) och jag kan utifrån detta anpassa undervisningen för alla elever. Läroplanens begrepp blir på så vis också ett levande dokument både för mig och eleverna. Både övergripande och i de ämnen jag undervisar i. Genom att anpassa materialet når jag alla och kan fånga upp alla. Jag önskar också att jag hade mer tid att fortsätta arbeta med att utveckla läromedel!

 

Jag tar ständigt del av pedagogiska nyheter, pedagogiska forum, läser bloggar, prenumererar på nyhetsbrev, är medlem i facebooksgrupper och andra sidor på nätet. Jag försöker hela tiden  utveckla mitt ”tänk” genom att lyssna, diskutera och samarbeta med mina kollegor.  Det finns mycket att lära av andra. Nätverksträffar med andra förstelärare i kommunen har också varit både spännande och lärorika och inspirerat till att utveckla mig själv som lärare. Genom att ta emot studenter från universitetet eller vara mentor tvingas jag hela tiden reflektera över min egen lärarroll och får nya influenser. Spännande just nu är forskningen kring hur hjärnan fungerar och kopplingen till skolan och pedagogiken.

Som lärare blir man aldrig fullärd – det finns alltid nya utmaningar och jag känner att jag ständigt utvecklas i mötet med både elever och kollegor. Jag brinner verkligen för att arbeta med skolutveckling på alla olika nivåer!

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Elisabeth Östman

Jag har jobbat som lärare sedan 1996. Jag har jobbat på tre olika skolor i tre olika
kommuner. Sedan jag fick egna barn 2002, har jag jobbat på Hindås skola. Jag tycker att jag har haft goda möjligheter att utvecklas som pedagog på min arbetsplats och jag har tagit vara på de möjligheter som getts mig på min enhet.

Några speciellt utvecklande projekt jag fått vara med i är Marte Meofilmning i klassrummet under en längre period och ett iPad-projekt i iPadens gryning. Jag har också fått vara mentor åt nyutexaminerade kollegor och handledare åt studenter på lärar-programmet. Detta är ett utmärkt sätt att få reflektera över sin egen pedagogik och sitt för-hållningssätt. På några Lärstämmor i kommunen har jag hållit i fortbildning i att använda Ipads på ett utvecklande sätt.

Utvecklingsområden jag brinner för i mitt uppdrag som förstelärare i Härryda kommun är att få ALLA elever att klara av sin skolgång med god självkänsla. Jag jobbar mycket med positivt förhållningssätt och att använda Ipad som pedagogiskt verktyg. Just nu arbetar jag extra mycket med att utveckla anpassningar som får barn att orka och att känna sig engagerade i sitt arbete. För att få vårdnadshavarna med på skolans tanke om inkludering och mångfald har jag haft föräldra-elevmöten där vi samtalat om vad det innebär.

Jag hämtar inspiration från t.ex Ann-Marie Körling, Ulrika Aspeflo, Dylan William och Urban Hansson (ledarskap i klassrummet).

Här på Härryda delar och lär kommer jag att dela med mig av hur jag arbetar med anpassningar, positivt förhållningssätt, aktiva föräldramöten och iPad som pedagogiskt verktyg.

Ni når mig via mejl:
elisabeth.ostman@utb.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Härryda kommuns förskola och skola på arbetsmarknadsdagar

Varje år arrangeras arbetsmarknadsdagar på Högskolan i Borås och på Pedagogen i Göteborg. Härryda kommun har som tradition att delta för att marknadsföra kommunen som en bra arbetsplats för förskollärare och lärare. Så även i år.

I Borås fanns elever från årskurs tre på Vällsjöskolan med och gjorde sitt allra bästa för att inspirera och intressera blivande lärare att söka jobb i Härryda kommun.

– Vi har nog fångat in 40-50 stycken som kom till vår monter och tittade och blev bjudna på vår fairtradechoklad, säger eleverna.

– Vi har haft jättekul och vi har också hunnit gå runt och besöka andra kommuner och fått lite godis från dem.

Tack Ville, Theodor, Ida och Sofia!

  

I Göteborg deltog också Maria och Karin från Tellus. Iklädda sina rollfigurer Ada Lovelace och Jessica Meir  höll de en föreläsning om hur matematik, teknik och naturvetenskap kan bli något alldeles extra. Ada Lovelace kallas idag av många för den första programmeraren, då hon redan 1842 skapade en komplett algoritm till en matematisk räknemaskin. Jessica Meir är en svensk-amerikansk astronaut som står näst på tur att resa ut i rymden. Dessa båda är figurer barn och elever kan träffa på under ett besök på Tellus.

På bilderna ses bara några, men tack till alla som var med och bidrog till att marknadsföra Härryda kommun under dessa båda dagar!

 

 

Publicerat i Barns delaktighet | Märkt , , | Lämna en kommentar

Shaking the habituals – rapport från projektträff

Vår sjunde och näst sista projektträff i vårt normkritiska projekt Shaking the Habitual gick av stapeln i Italien, i staden Reggio Emilia den 29 – 31 mars.

I sommarvarm temperatur möttes deltagarna från de fyra delegationerna; Italien, Island, Stockholm och Härryda kommun. Fokusfrågan, ”the topic” vi har arbetat med de senaste månaderna är: ”Hur involverar vi vårdnadshavare i vårt normkritiska arbete”?

Från Härryda kommun bestod delegationen av pedagogerna Sofia Aebischer Skogbäck Mystens förskola, Tina Jonsson, Hagens förskola, verksamhets-utvecklare Siv Jirblom, verksamhetschef för U.F.F. Annika Gry och förskolechef Lotta Lundqvist. Med var också Anette Hellman som är knuten till pedagogiska fakulteten vid Göteborg universitet.

Bland annat visade och demonstrerade vi från Härryda kommun vårt digitala verktyg Pluttra, som ett sätt att involvera och ge information kring vårt normkritiska arbete till vårdnads-havare. Vi delgav även vår tradition med brukarråd och våra planer att anordna workshops tillsammans med vårdnadshavarna.

Dagarna har också bjudit på diskussioner hur förskolan har vuxit fram historiskt i våra olika länder och vilken betydelse det har haft för samhällsutvecklingen och för familjen som konstitution samt för möjligheten för båda könen att kunna förvärvsarbeta.

Arbetet vi alla blev inspirerade av i Italien var ett projekt som handlade om barnets rätt till det offentliga rummet. Vinkeln var även att det offentliga rummet också har rätt till barnet. I detta projekt hade vårdnadshavare bjudits in till ett antal projektmöten tillsammans med pedagoger, konstnärer och politiker. I detta projekt blir inte bara vårdnadshavare involverade, utan hela samhället delaktigt. Mycket inspirerande att se hur barn får ta plats och lämna avtryck i det publika rummet i form av olika bestående installationer gjorda av barn i centrala delar av staden.

En minnesvärd kväll var också då vi alla delegater var inbjudna till ett motsvarande
”Folkets Hus” för att bl.a diskutera våld i nära relationer. Andra inbjudna lokala intressenter var kvinnoorganisationer, socialtjänst, 
pedagoger från förskola och skola samt boende i området. En fantastisk kväll där vi satt utomhus omgivna av en lummig trädgård och utbytte erfarenheter. Våra länder ser olika ut och har olika förutsättningar men gemensamt var tron på att förskolan och skolan har möjligheten att vara en skillnad för de barn det berör!

Varje gång vi träffas i projektet formuleras en ny fokusfråga . Följande fråga/frågor tar vi med hem till Landvetter och Härryda kommun denna gång:

Hur skapas och återskapas normer om kroppen i förskolan och i samhället?Hur kan vi  motverka normer om kroppen inom förskolan?

Vi ser fram emot att ta oss an dessa frågeställningar och hoppas på många fruktbara diskussioner! 

Lotta Lundqvist och Maria Stendahl
förskolechefer

Publicerat i Internationella projekt, Normkritiskt förhållningssätt | Lämna en kommentar

Högtidlig prisutdelning i Minecraftprojektet

Förra onsdagen var det prisutdelning i Minecraftprojektet som pågått under höstterminen och början av vårterminen. Elever i kommunen har byggt den nya orten Landvetter Södra i Minecraft. Av 67 inskickade bidrag prisades fem stycken. Deltagarna i projektet, dvs eleverna, hade fått anmäla sig till eventet och då så många ville komma arrangerades två utdelningar, en för F-6 och en för 7-9. Råda rum fylldes med förväntansfulla elever och pedagoger.

  

Lotta Kjällström, projektledare för projektet och Lars Sundling höll i prisutdelningarna, under vilka fem klasser alltså fick ta emot pris:

Förskoleklassen Galaxen, Vällsjöskolan
Klass 3A, Hindåsskolan
Klass 5A, Furuhällsskolan
Klass 91, Ekdalaskolan
Klass 9II, Rävlandaskolan

Stort grattis!

Alva och Filip från Vällsjöskolan intervjuas av Lars Sundling

Här kan ni se ett av de vinnande bidragen. Övriga vinnande bidrag kan ni ta del av på Landvetter Södras hemsida.

Publicerat i delaktighet, Demokrati, IKT | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Anna Andersson

Jag heter Anna Andersson och jag har arbetat som lärare i Härryda Kommun sedan år 2000. Sedan fem år tillbaka arbetar jag på Landvetter-skolan där jag undervisar i textilslöjd och mate-matik, just nu i årskurs 4-9. Jag har alltid varit intresserad av skolutveckling och har under åren deltagit i flera olika utvecklingsprojekt. För mig är det viktigt att hela tiden utveckla min undervisning, men jag vill också att den skola jag arbetar på och mina kollegor utvecklas och att vi tillsammans arbetar för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. Jag är just nu med i Landvetterskolans utvecklingsgrupp och jag har vid flera tillfällen varit arbetslagsledare för mitt arbetslag både på min nuvarande arbetsplats och tidigare.

Utvecklingsområden jag brinner för i mitt uppdrag som förstelärare i Härryda kommun är i första hand att utveckla slöjdämnet. Jag vill jobba för ett ökat samarbete mellan slöjd-arterna och för en likvärdig slöjdundervisning i hela kommunen. I utvecklingsgruppen på Landvetterskolan arbetar jag för att vi ska öka måluppfyllelsen för alla elever på skolan och för att utveckla samarbetet inom arbetslaget. Jag tycker det är viktigt med likvärdighet på skolan och att alla lärare arbetar mot samma mål. Jag är också involverad i utvecklingen av Unikum, både inom den egna undervisningen och på skolan. Jag tycker Unikum är ett otroligt bra verktyg för att få både elever och vårdnadshavare delaktiga i elevernas skolarbete och utveckling. Även här är det önskvärt med så stor likvärdighet som möjligt inom skolan för att eleverna ska känna igen sig i undervisningen oavsett ämne och lärare.

Just nu arbetar jag mycket med digital dokumentation i slöjdämnet. Eleverna använder sin iPad för att dokumentera sin slöjdprocess varje lektion med både ord och bild i Google Classroom. Det gör att eleverna lättare ser hela processen och kan träna sin metakognitiva förmåga då de reflekterar kring och värderar sitt arbete. Eftersom de skriver och lägger in bilder i Google Classroom har jag möjlighet att hela tiden se deras dokumentation. Jag kan ge dem skriftlig feedback i deras processer och det blir även ett hjälpmedel för mig i den formativa bedömningen. Just nu är jag också väldigt intresserad av så kallade lärandematriser som ett verktyg för att eleverna i förväg ska förstå vad de ska lära sig och vad som kommer bedömas och som i sin tur också kan leda till högre måluppfyllelse. Här är Unikum ett mycket bra hjälpmedel, både vid konstruktion av planeringar och matriser och vid inlämningsuppgifter och bedömningar.

Jag hämtar inspiration från mina kollegor, både på den egna skolan och andra lärare runt om i landet som jag har kontakt med genom bl a sociala medier. Att ha pedagogiska diskussioner med kollegor tycker jag leder till stor utveckling inom min undervisning.  Även boken Lärandematriser – att få eleven att förstå av Johan Alm är en stor inspirationskälla just nu.

Välkommen att höra av dig!
anna.andersson@utb.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Långtflygande sockerbitar – katapulttävling avgjord!

För de fritids som inte hade möjlighet att komma till Tellus under sportlovet anordnades en katapulttävling. Två vinnare utsågs i tävlingen och Härryda delar och lär fick möjlighet att träffa vinnarna, så här några veckor efter byggandet, för att prata med dem om hur de kommit fram till sina katapultlösningar och självfallet samtidigt GRATULERA till deras fina jobb!

Förutsättningarna i tävlingen var att katapultens botten skulle rymmas inom ett A4-papper och det som skulle skjutas iväg så långt som möjligt var en sockerbit.

 

På Lunnaskolans fritidshem, avdelning Solen byggde en grupp barn och pedagoger en katapult efter att Noel, Algot och Jonathan först byggt och testat en prototyp. Barnen hjälptes åt att komma med idéer och pratade mycket om hur de skulle bygga för att konstruktionen skulle bli stabil. Efter några testskjutningar korrigerades saker som inte var riktigt bra. De bestämde sig för att använda en sked som hävarm och la till ett ”stopp” när sockerbiten flög rätt ner i backen istället för långt. De la också en sten på bakkanten för att katapulten inte skulle lyfta från underlaget. De testade och testade igen för att komma fram till vilken vinkel som var den bästa. Till slut filade de också av kanterna på sockerbiten för att den skulle få en rundare, mer stenlik form, då de märkt att stenarna flög längre än den fyrkantiga sockerbiten.

                          

Här kan ni se ett av de längsta kasten i Solens egen film:

 

På Högadalsskolan, avdelning Stjärnan möter jag Lucia, Freja, Valter och Gustav.

 

Även denna grupp med barn berättar engagerande för mig om sitt arbete med att bygga en katapult tillsammans med pedagogen Olof. De berättar om hur de hämtat inspiration i filmer på YouTube och hur de, precis som barnen på Lunna, testat sig fram. De valde att använda ramen från en väv som stabil grundkonstruktion. Intressant är att också denna grupp valt att använda en sked/slev som hävarm. De har också använt andra material och olika verktyg. De har sågat, limmat, hamrat och slipat. Hela fritidsgruppen har också testat att bygga katapulter med hjälp av trästickor och marshmallows. Allra bäst berättar barn och pedagoger själva i filmen de skickade in som tävlingsbidrag:

Barnen på både Solen och Stjärnan sprudlar när de berättar för mig om sitt samarbete, så det märks att de haft roligt. Det jag också slås av är det ämnesspråk barnen använder som något helt naturligt när de pratar om sitt arbete; de pratar bland annat om vinklar på hävarmen, luftmotstånd och materialets hållfasthet. På internet läser jag om en katapults konstruktion. Alla principer som nämns där har barnen på fritidshemmen fått med på ett eller annat sätt i sitt arbete med att konstruera en katapult:

En katapult bygger på både fysikaliska och tekniska principer. Den praktiska konstruktionen är byggd så att den kan utnyttja vissa fysikaliska principer på bäst möjligt sätt i anpassning till katapultens ändamål. Hävstångsprincipen är ett exempel på en av de fysikaliska principer som utnyttjas av katapulten. Andra principer som påverkar en katapults funktion och kapacitet är materialet den är byggd av, konstruktionens utseende, storlek och stabilitet, kastarmens längd och kastarmen och projektilens storlek, form och tyngd i förhållande till hur stor kraft som tvingar upp kastarmen.

Stort grattis igen, till vinsten, men framförallt till känslan av att ha lyckats med ett gemensamt projekt. Vi ses på Tellus!

Publicerat i Fysik, Teknik, Tellus | Märkt , , | Lämna en kommentar

Känner du till Kraftkällans verksamhet för barn och unga?

Många elever har allvarliga svårigheter hemma. Fungerande skolgång och positiva relationer med sina pedagoger är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn som anhöriga. 3 procent av eleverna i årskurs 9 är hemma från skolan minst en dag/vecka för att vårda en anhörig. Ytterligare 5 procent är hemma någon gång per månad. Barn och ungdomar som har en förälder med psykisk ohälsa eller miss-bruksproblem har en markant ökad risk för egen allvarlig psykisk och fysisk ohälsa. Närmare hälften av dessa barn lämnar grundskolan med ofullständiga betyg. De som går ut gymnasiet avslutar med lägre betyg än övriga och flera hamnar också utanför arbetsmarknaden. (Källa: Socialstyrelsen och Skolverket)

Som vuxna berättar dessa barn att den som var viktigast under uppväxten var den lärare, skol-sköterska, tränare eller granne som SÅG dem, stöttade och såg till att de fick hjälp. Andra vittnar om att ingen såg och att det inte fanns något ljus i mörkret.

Kraftkällan har stödgrupper för barn och unga (och deras föräldrar) som har det svårt. Det kan handla om att de har upplevt psykisk ohälsa eller missbruk i sina familjer, eller att föräldrarna är skilda och barnen kommer i kläm. Vi finns för att stötta barnen (och föräldrarna) i dessa situationer. Att träffa andra som har det på liknande sätt bidrar till att minska känslor av skuld och skam. För att de ska komma till oss behöver de DIN hjälp.

Kraftkällan har fått mig att må bättre. Jag har bättre självförtroende och jag känner mig mindre ensam. Nu vet jag att det finns fler som har det som jag. (ett barn efter grupp)

En jättefin och pedagogisk verksamhet som har hjälpt min tjej förstå vad som hänt och händer när mamma och pappa inte är överens. Under hösten har hon mått betydligt bättre än hon gjorde innan hon kom med i Kraftkällan. (förälder till ett barn som deltagit i grupp)

Hör av dig till oss om du vill bolla tankar, önskar tips eller undrar över något: www.harryda.se/kraftkallan

Som professionell är du välkommen till Kraftkällan på ett av våra Levande studiebesök. Kraftkällan kommer också gärna ut till APT på skolor, för att berätta mer om de barn vi möter och hur vi jobbar.

Hälsningar Åsa, Lisa och Karin
kraftkallan@harryda.se

Publicerat i Känner du till? | Lämna en kommentar

Årets lärstämma – en succé!

I tisdags var det dags för nionde upplagan av Lärstämman. 20 olika programpunkter arrangerades på förmiddagen för personal inom framförallt förskola, grundskola och Fritid Ungdom under temat Mångfald och inkludering – att välkomna olikheter som en tillgång. Årets utvärdering ger ett snittbetyg på 3,6 av 4 på frågan Vad tyckte du om inne-hållet i föreläsningen/workshopen? Och det är ju faktiskt ett fantastiskt betyg! 94% av de som besvarat utvärderingen tyckte också att den föreläsning de deltog i passade väl eller mycket väl in i enhetens övriga kvalitetsarbete. Därav rubriken – en succé!

Några exempel från årets stämma:

Pressbild. Fotograf: Claes Westlin

En av årets föreläsare var Sara Lund/Claes Schmidt. Under rubriken Från man till människa bjöds åhörarna på en underhållande och interaktiv inspirationsföreläsning om de normer och värderingar som styr våra liv och hindrar oss från att tänka logiskt. Några röster från deltagarna:

Claes/Sara var väldigt rolig. Jag skrattade så jag grät. Fokus på att välkomna olikheter och att ingen är ”normal”. Givande föreläsning.

En föreläsning som ska vara obligatoriskt för alla att delta i. Man fick med sig så mycket kärlek och omtanke efter föreläsningen så man gick lycklig därifrån💗 Den bästa föreläsningen jag någonsin varit på. Kärlek till MÄNNISKAN💗

På Önnerödsskolan föreläste skolpsykologerna Ingalill Williams och Lova Hillarp Katz under rubriken Hjälp jag vågar inte! Stötta barn med oro och rädsla i skolan. Föreläsningen behandlade hur rädsla hos barn är vanligt och för en del också blir ett hinder i utvecklingen, både känslomässigt, kunskapsmässigt och socialt, och riskerar att leda till lidande senare i livet. Eleven vågar kanske inte räcka upp handen och tala i klass-rummet, låser sig vid prov eller skriftliga uppgifter eller vågar inte ta kontakt med jämn-åriga. Oro tar också kognitiva resurser i anspråk och kan försämra skolresultat. Hur pedagoger kan hjälpa dessa barn att våga synas, höras, tala och ta plats, hur vi kan hjälpa dem att våga prova och våga misslyckas samt hur vi kan arbeta förebyggande med oro och rädsla var innehåll som föreläsarna tog upp.

Lite längre in i Önnerödsskolan hittade Härryda delar och lär programpunkten Inkluderande klassrum. Claudia Larsson, specialpedagog och Ebba Almsenius, logoped i Skolteamet i Utvecklings- och stödenheten bjöd på en praktisk föreläsning om hur vi kan anpassa klassrummet och göra det tillgängligt för elever med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

          

På Tellus och ÅterC arbetade sammanlagt ca 60 personer praktiskt med programmering på olika sätt och med film med hjälp av olika tekniker. I torsdags fattade regeringen beslut om den förändring i läroplanerna som det pratats om ett bra tag. Uppdraget att stärka elevernas digitala kompetens förstärks och förtydligas. Förändringar även i förskolans läroplan förväntas följa. Det finns ett stort sug efter kompetensutveckling inom detta område och tyvärr fick inte alla som önskat dessa programpunkter plats. Verksamhets-utvecklarna hälsar att fler tillfällen kommer!

             

Exempel på filmer med green screen och efter bakgrund är tillagd:

                         

Självklart tar arrangörerna av Lärstämman till sig även de kritiska röster som kom fram i utvärderingen, exempelvis saknades mikrofoner där det hade behövts – inte okej! Och arrangören lovar att detta ska åtgärdas till nästa år. Några var också missnöjda med att de inte fått sitt förstahandsval. Detta är ju svårare att tillgodose, när en programpunkt har betydligt fler förstahandsväljare än det finns plats för, men i några fall kan innehållet i de mest populära programpunkterna erbjudas på annat sätt senare under året.

Publicerat i inkludering, Läsrstämma, Mångfald, Skolutveckling | Lämna en kommentar

Förstelärare delar – Anna Lindberg

Jag heter Anna Lindberg och arbetar på Säteriskolan i en årskurs 5 där en del av mina elever är tvåspråkiga med svenska som andraspråk. Under de år jag arbetat på skolan har jag målinriktat försökt stärka språket i alla ämnen både hos SvA-eleverna och andra elever. Det är ju genom språket som vi visar vad vi har förstått och vad vi kanske behöver stöd i för att komma vidare.

Sedan 2013 har jag i samarbete med Mölnlyckes barn- och ungdomsbibliotekarier arbetat med boksamtal där eleverna i grupper läst skönlitterära böcker anpassade för deras läsförmåga eller precis över. Vi samtalar varje vecka kring det vi har läst, vilket har givit eleverna en större förmåga att ”läsa mellan raderna” och tolka det de läst. Detta var även vad min föreläsning handlade om vid förra årets lärstämma.

Det jag tycker är viktigast att utveckla när det gäller grundskolans övergripande pedagogiska arbete på sikt är den språkliga måluppfyllelsen i de lägre åldrarna (åk 1-2). Vi behöver på bred front inrikta oss på att få ALLA våra elever läs- och skrivkompetenta i årskurs 1. Då gäller det att alla pedagoger arbetar aktivt med språket i alla ämnen och att vi utarbetar en plan för de elever som inte når målen.

I Lgr 11 står att “Lärare i skolans alla ämnen har i uppdrag att i undervisningen ta ansvar för att stötta elevernas utveckling av det specifika språk i ämnet som läraren undervisar i”. Eftersom jag i grunden är ma/no-lärare blev jag speciellt intresserad av att se om den matematiska förmågan ökar om man aktivt arbetar med språket i matematikunder-visningen men även i andra ämnen. För att stödja den språkliga utvecklingen använder jag mig av bildstöd i undervisningen där både iPad, datorn samt projektorn spelar en stor roll. Genom att visa bilder på det vi i klassen samtalar om eller läser kan eleverna använda fler sinnen som kan hjälpa dem att förstå bättre. När vi använder de digitala verktyg som finns ger vi eleverna  en bättre förutsättning att ta till sig undervisningen och få en högre måluppfyllelse.

Jag hämtar inspiration bl a genom att läsa nyheter från Skolverkets hemsida. Jag är medlem i olika facebooksgrupper som i sin tur tipsar om nya läsutvecklingsrapporter och undersökningar. Genom att lyssna och diskutera med mina kollegor utvecklar jag mitt lärande om mig själv men även om elevgruppen. För att ytterligare inspireras brukar jag ta emot VFU-studenter som med sina tankar och idéer om min undervisning ger mig nya sätt att se på mina elevers lärande i olika situationer.

Jag kommer att blogga här på Härryda delar och lär om hur jag i klassrummet arbetar språkutvecklande i alla ämnen med mina elever; ge tips och idéer om vad som funkar och INTE funkade.

Hör av er om ni vill:
anna.lindberg@utb.harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar