Ordförrådsbygget – en pågående process

Hur kan vi lärare ha nytta av att veta hur språkutvecklingen startar och utvecklas redan från födseln? Om detta skriver Christine Cox Eriksson i boken Läsundervisningens grunder av Tarja Alatalo (red) 2016. bok

I texten redogörs för hur den tidiga ordinlärningen går till och hur ordförrådet genom interaktion med andra under skolåren utvecklas. Då vi i skolan möter elever med olika språkliga förutsättningar är det viktigt att vi har kunskap om hur ordinlärning bäst gynnas.

Författaren menar att ordkunskap inte bara är viktig för elevers läsutveckling utan också för att hur de ska klara sig i livet. All språkutveckling är beroende av interaktion och sex ordinlärningsprinciper presenteras i kapitlet. Dessa stimulerar språkinlärning redan i tidig ålder, men blir lika viktiga i det fortsatta ordförrådsbyggandet under skolåren i alla ämnen.

Sex ordinlärningsprinciper:

  • barn behöver höra många ord ofta
  • barn lär sig ord för saker och händelser som intresserar dem
  • barn lär sig bäst när vuxna är uppmärksamma och interagerar med dem
  • barn lär sig bäst när betydelsen tydliggörs
  • barn lär sig ord och grammatik samtidigt
  • barn lär sig bäst i ett positivt sammanhang

Ett av skolans uppdrag är  att se till att alla barn får det de behöver för att utveckla ett gott ordförråd. När pedagoger möter elever med brister i ordförrådet behöver vi ha en förståelse för hur tidig ordinlärning sker och fundera över hur vi kan kompensera för dessa brister och utveckla strategier för att stimulera ordförrådet i klassrummet.

När kan man ett ord? Där finns flera definitioner, men en viktig aspekt är att man kan använda orden aktivt i olika sammanhang och i texten nämns begreppet depth of processing  (Stahl Fairbanks, 1986) vilket innebär att man lär sig ord och uppnår en djupare förståelse. För att lära sig ord på den nivån krävs mer än att bara repetera och läsa upp ord.

För att uppnå en högre förståelse av ord och begrepp kan man definiera ord och begrepp genom att arbeta med synonymer, antonymer och ha övningar där man kategoriserar ord. Att kunna sätta in nya ord och begrepp i meningar ger djupare förståelse och yngre elever kan gynna sin ordförståelse genom lek och drama. Att känna till hur ord stavas och hur ord fungerar grammatiskt kan också öka ordförståelsen.

Vilka ord ska vi välja att arbeta med och hur ska vi göra det?

Forskning visar att pedagoger bör välja ord som är både innehållsrika och sofistikerade content-rich (Neumann 2007). Sådana ord finns i alla skolämnen och i synnerhet i matematik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det är ord som hjälper elever att utveckla kunskaper om världen och som ger dem en ordförrådsgrund att bygga vidare på under skoltiden. Det kan vara ord som t.ex molekyler, geologi, koordinatsystem eller livscykler. Eleverna behöver också stödord som hjälper dem att utforska, jämföra och differentiera olika fenomen. Exempel på sådana är pronomen, motsatsord, komparativ, prepositioner, frågeord, ord för olika material mm.

Det räcker alltså inte att bara läsa en text en gång eller att prata om och förklara ett ord eller begrepp en gång. Vi behöver skapa samtal i klassrummet där vi har en aktiv dialog om ords betydelser. För att elever ska utveckla ett aktivt ordförråd krävs många samtal och diskussioner i våra klassrum. Elever utvecklar sitt ordförråd när orden lärs in i ett sammanhang, inte som enskilda ord, utan i dialog.

Ju äldre eleverna blir och ju fler texter de tar del av desto fler nya ord och begrepp kommer de att möta. Ett sätt att medvetandegöra dem om att stanna upp när de möter ord och begrepp i sina texter kan vara att ha en särskild bok eller ett dokument på ipad/chromebook/dator, där de antecknar ord och begrepp som de möter i olika slags texter och ämnen. Eleverna placerar orden och begreppen under dessa rubriker:

Känner inte till ordet. Har sett ordet, men vet inte vad det betyder Tror jag vet betydelsen Vet betydelsen och kan använda ordet

Dessa ”listor” kan vara ett bra underlag för att skapa dialog och samtal kring ord och begrepps betydelser, i alla ämnen, i våra klassrum.

Detta var bara ett axplock från Christine Cox Erikssons kapitel om ordförråd och ordkunskap, språkets byggstenar, i Läsundervisningens grunder och vi vill varmt rekommendera denna bok som har fler läsvärda kapitel. Som exempel kan nämnas att det finns kapitel som handlar om läsning och matematik och ett annat om bedömning av läsförståelse.

Bloggat av:
Jenny Ahlgren och Ulrika Reuterberg 
Språk-, läs- och skrivutvecklare

Det här inlägget postades i Språkutvecklande arbetssätt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s