Ett år med Bedömningsstöd i svenska samt ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Samtidigt fick vi också ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1. Hur har det implementerats i vår kommun? På vilket sätt har arbetet organiserats? 

Detta inlägg kommer att ha fokus på bedömnings-stödet i svenska. Först skriver vi lite om hur bedömningsstödet implementerats och använts i kommunen, Därefter följer ett mer ingående beskrivet exempel på hur en skola arbetat under läsåret.

Vill ni dela med er av erfarenheter kring bedömningsstödet i matematik är ni välkomna att höra av er. Kanske vill någon av er skriva ett inlägg här på Härryda delar och lär om era erfarenheter, framgångsfaktorer och dilemman kring bedömningsstödet i matematik. Eller berätta – så skriver vi. 

Implementering i kommunen

I maj och i augusti 2016 bjöd Utvecklings- och stödenheten (USE) in till utbildnings- tillfällen angående bedömningsstöden både i svenska och matematik, där lärare som arbetade/skulle arbeta i årskurs 1 samt speciallärare och specialpedagoger i kommunens tidigareskolor  deltog.

Senare under läsåret har arbetet följts upp. En fråga gick ut till alla rektorer på tidigaredelen för att få en inblick i hur bedömningsstödet implementerats på olika skolor. Vi fick också in kommentarer kring dilemman och framgångsfaktorer.

Speciallärare/specialpedagoger har varit mer eller mindre involverade på de skolor som svarat. Några specialpedagoger har sammanställt material och informerat arbetslagen om materialet. På någon skola är det specialläraren som suttit med eleverna. På skolor där läraren genomförde avstämningarna  med alla elever, gjordes det när de var två vuxna i gruppen. De flesta pedagoger ser att det är de muntliga delarna som tar tid. En bra organisationen gör att det går relativt lätt. Man behöver gå undan, sitta i lugn och ro. Det behöver bestämmas innan vilka veckor det ska göras. En skola poängterade att om en speciallärare utför alla tester så blir det mer som ett test, en provsituation. Sitter eleven med den egna pedagogen blir det mer naturligt. Pedagogen får också ett naturligt tillfälle att lära om eleven. En framgångsfaktor har varit att förklara för eleverna att det är för de vuxnas skull man sitter med avstämningarna, så att de vet vad de ska plocka fram i undervisningen.

För dig som arbetar i årskurs 1 i år – läsåret 2017/2018: Måndag 16 oktober 15.15-16.45 har vi en träff om bedömningsstöden i både svenska och matematik på Tellus i Mölnlycke. Prata med din rektor – hen har fått en inbjudan.

En inblick i arbetet på Vällsjöskolan

Vällsjöskolans Läs- och skrivutvecklingsgrupp satte sig in i materialet och presenterade det för kollegiet. Pedagogerna tog också del av filmer kring bedömningsstödet. Det gavs tillfällen att ställa frågor och tid för att titta närmare på materialet. Elevexempel visades tillsammans med bedömningsmatriser; både Skolverkets exempel och exempel från elever på skolan. Det samtalades i mindre grupper om materialets användbarhet och det var också ett tillfälle att bekanta sig med materialet.

Arbetslaget Jupiters arbete

I årskurs 1 har arbetslaget involverat arbetet med bedömningsstödet i olika teman. När pedagogerna har sett att det t.ex. är många elever i ett tema som haft meningsbyggnad som ett utvecklingsområde har de haft en tid med extra fokus på det. Eleverna har ofta spelat in filmer i temat och pedagogerna har utifrån dem kunnat hitta bra fokusområden för alla elever. Utifrån  Livet-i-Bokstavslandet arbetade eleverna bl.a. med att producera ordbildsmemory, tjatmeningar, rimmeningar bokstavsljud, rim på rymmen, alfabetet framlänges och baklänges och några elever startade en “Bokstavsssimhall”. Det språkutvecklande arbetet utvecklade både elevernas fonologiska medvetenhet och läs- och skrivförmågan inklusive meningsbyggnad

Framgångsfaktorer i arbetet med bedömningsstödet.

Arbetslag Jupiter tycker att det har fungerat bra att föra in bedömningsstödet i den ordinarie undervisningen. På ett naturligt sätt har olika skrivuppgifter kunnat involvera bedömningspunkter från materialet. Eleverna har varit väl informerade om betydelsen av att det t.ex. ska vara stora och små bokstäver och punkt. Eleverna har skrivit texter både för hand och på iPad.

Pedagogerna känner att de har blivit säkrare på vad som ska bedömas och att också de pedagogiska samtalen i arbetslaget har haft ett tydligare fokus på specifika delar i bedömningsstödet. Att spela in elevernas enskilda läsning och ha möjlighet att tillsammans bedöma nivån ger en likvärdig bedömning. Det anser arbetslaget hjälper till att kartlägga elevernas nivåer och därmed också fortsatta fokusområden i undervisningen. Alla får en väl samlad bild av elevernas utvecklingsnivå.

Pedagogiska samtal har fått större fokus på rätt sak när man diskuterar kring bedömningsstödet. Jag känner mig tryggare i min pedagogroll, det blir en slags kvalitetssäkring. Det har blivit ett kvitto, svart på vitt, vad de kan, inte bara vad vi tror.

Eftersom både A- och B-del gjorts vid flera tillfällen blir eleverna medvetna om vad som krävs och de flesta elever tycker att det är roligt att prata kring avstämningarna och framförallt ser de sin egen utveckling och stärks i det. Både pedagoger och elever ser tydligt att mycket utvecklas under ett läsår.

Bedömningsstödet har under året varit en tydlig vägvisare – tryggt och bra att göra om avstämningar med dem som är i behov av det. Det gäller både de som inte hittills nått en kravnivå och de som senast var på väg mot nästa kravnivå.

Dilemman

Den enskilda läsningen och samtalet kring texten har varit svårast att organisera tidsmässigt. Under året har det varit stort fokus på avkodningsstrategier och att alla elever  skulle klara att ta sig igenom en text. Vissa elever tyckte det var svårt att förutspå men kunde ändå svara på frågor kring en text trots svårigheter att avkoda texten.

Ett dilemma har varit prioritera vem som behöver mest stöttning/utmaning men också att hela tiden tänka på hur man kan använda bedömningsstödets avstämningar naturligt i undervisningen. Det är bra att kunna testa om vid flera tillfällen under läsåret men det får inte heller bli så att man blir “testgalen” bara för att man verkligen vill kryssa i alla rutorna i avstämningen.

Testandet har tagit tid från lässtrategiarbetet och pedagogerna önskar att de hunnit arbeta mer med strategierna och får ta vid det arbetet till hösten. De kan se att flera elever haft svårigheter kring strategier och de förmågor som finns i kunskapskravet för läsförståelse i år 1, eftersom man haft stort fokus på avkodningsstrategier.

Arbetslaget består av tre pedagoger och, av tidsbrist, har inte alla alltid kunnat delta i alla moment kring bedömningsstödet.

En lärdom för arbetslaget har varit att kryssen i matriserna inte är huggna i sten. Sudda, backa och gör om och gör ett nytt kryss i matrisen.

Reaktioner från elever och föräldrar?

Eleverna har över lag presterat bättre när de vetat om vad som förväntats. Några elever har också sporrats och varit intresserade av att visa sina kunskaper. Intresset har visat sig genom att eleverna har ställt frågor som t.ex. Är det här en stavningsregel eller?

Några enstaka elever har “låst sig” vid något avstämningstillfälle. De flesta eleverna har ändå upplevt avstämningarna som vilket undervisningstillfälle som helst.

I utvecklingssamtalen har pedagogerna använt språket i matriserna men de har inte visat dem för föräldrarna. Däremot har elevernas skrivna alster och inspelade lästillfällen redovisats tillsammans med det pedagoger och elever samtalat om kring olika avstämningspunkter. Pedagogerna har bara fått positiva reaktioner från föräldrarna.

Framtidstankar

För att det inte ska bli för mycket “testande” tänker arbetslaget att de som grund ska göra en avstämning tidigt på höstterminen och sedan direkt i januari, under nästa läsår. För några elever kan det bli ytterligare tillfällen vid behov.

Man kan också tänka annorlunda kring organisationen och t.ex. bestämma att under två veckor arbetar åk 1 med läsavstämningar dagligen, nästa tvåveckorsperiod arbetar åk 2 och så vidare. På så vis kan olika årskurser stötta varandra under avstämningarna och t.ex arbeta tematiskt mellan årskurser. På så vis kan fler pedagoger i arbetslaget läsa enskilt med eleverna samtidigt. Då blir det enklare att organisera läsningen än det varit nu.

Användbara länkar

Samband Bornholmsmodellen – Bedömningsstödet – Nya språket lyfter:

http://www.bornholmsmodellen.se

https://www.skolverket.se/bedomning

https://www.skolverket/nya-spraket-lyfter

Toura Hägnestens inlägg i bloggen Läs- och språksatsningen på Pedagog Stockholm är värda att ta del av om man är intresserad:

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten

Det finns sedan den 1 januari 2017 också ett bedömningsstöd för grundsärskolan som heter Gilla Läsa Skriva:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer

Dela och lära

Hur ska vi då arbeta vidare, både med de elever som kanske uppnår B-kriterierna i årskurs 1 samt de elever som inte riktigt når upp till A-nivån. Hur skulle vi t.ex kunna arbeta med språklig medvetenhet på olika nivåer, hitta lämpliga texter för alla elevers fortsatta läsutveckling? Tidig Intensiv Läsning eller Reading Recovery? Det finns en mängd förslag som vi tillsammans skulle kunna ta del av i ett nätverk i syfte att skapa likvärdighet för kommunens elever vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling. Vi behöver också titta på hur bedömningsstödet kan användas som en naturlig del i F-3 och hur vi utifrån Nya Språket Lyfter planerar en språkrik undervisning.

Vad anser du vara mest angeläget att samtala kring i ett nätverk?

Hör gärna av dig till mig om du är intresserad av att samtala om språk-, läs- och skrivutveckling eller om ni är intresserade av starta upp ett nätverk kring bedömningsstödet i svenska.

Ulrika Reuterberg
Förstelärare och Verksamhetsutvecklare Språk-, läs- och skriv
ulrika.reuterberg@harryda.se

 

Det här inlägget postades i Skolutveckling, Språkutvecklande arbetssätt, Vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s