Samlad elevhälsa – utvecklingsarbete i Hällingsjö

Som utlovat i ett tidigare inlägg  kommer vi under läsåret få följa några olika utvecklingsarbeten och projekt som pågår runtom i kommunen här på Härryda delar och lär. Först ut är elevhälsan i Hällingsjö. Förutom en beskrivning av deras pågående utvecklingsarbete kommer vi i ett antal inlägg under året också få ta del av tankar och funderingar hos elevhälsans personal samt hos rektor och annan personal på skolan. Samt såklart få ta del av resultatet.

Niklas Henningsson är relativt ny som rektor på Hällingsjö skola. Han tillträdde inför föregående läsår. Härryda delar och lär träffar Niklas och Maria Kempe Harrysson, specialpedagog i Utvecklings- och stödenheten. Maria är den som, tillsammans med Niklas, planerar och håller i utvecklingsarbetet. De berättar om hur det hela startade.

Från början var det ett individärende. Det var lite struligt i en klass och pedagogerna behövde stöd kring hur de kunde hjälpa klassen och specifikt några elever. Parallellt med det arbetet pratade Niklas och Maria om den samlade elevhälsan och det systematiska kvalitetsarbetet. Maria ställde många frågor. Hon berättade också om utvecklingsarbeten hon tidigare drivit i Göteborgs stad och Niklas tyckte att det verkade stämma väl överens med de behov av utveckling han såg i det egna elevhälsoarbetet. Tillsammans presenterade de idén om ett utvecklingsarbete för elevhälsoteamet, vilka nappade direkt. En första träff bokades in i början av våren 2018.

Maria menar att nyckeln till framgång för ett utvecklingsarbete är att det bygger på deltagarnas, i det här fallet elevhälsopersonalens, utvecklingsbehov och förväntningar. Därför var det viktigt att starta första träffen med frågor kring detta. Följande utvecklingsområden identifierades:

  • Att arbeta fram ett årshjul för elevhälsan kopplat till skolans pedagogiska arbete – vad och vem gör vad under året i det främjande och förebyggande arbetet.
  • Att skapa en tydligare arbetsprocess i ärenden så att kommunikations-vägar mellan elevhälsa och pedagoger ökar.
  • Att arbeta med respektive professions uppdrag för att kunna ha ett större fokus på den samlade elevhälsans uppdrag – tydlighet i vem som gör vad och när samverkan sker.
  • Att öka samverkan mellan elevhälsan i arbetslagen.
  • Att definiera vad främjande  och förebyggande arbete betyder för Hällingsjöskolan. Vad gör vi? Vem gör vad?
  • Större struktur och systematik i arbetet.
  • ALLA ska med!

Hans-Åke Scherp har inom sitt forskningsområde om skolutveckling skrivit mycket om samspelet mellan arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Arbetsorganisationen skapar förutsättningar för utvecklingsorganisationen, vilken i sin tur påverkar utformningen av arbetsorganisationen. Precis som väldigt ofta när ett utvecklingsarbete startar så identifierades också på Hällingsjöskolan flera arbetsorganisatoriska hinder. I och med att arbetet drog igång under vårterminen var en del saker svåra att ändra på direkt, men å andra sidan hade Niklas tid på sig att tänka kring organisationen och kunde göra ändringar i samband med läsårsstarten på hösten. Ändringar som gjordes handlade exempelvis om schemaläggning för personalen så att gemensam tid frigjordes för elevhälsoarbete i arbetslagen. Elevhälsans personal träffas, förutom i ordinarie elevhälsoteamsmöten också tillsammans med varje arbetslag två gånger per termin. Syftet med det är att skapa förutsättningar för att arbeta mer främjande och förebyggande, att skapa en vi-känsla samt struktur och rutiner. Niklas berättar att det tidigare upplevts finnas ett glapp mellan pedagogerna på skolan och elevhälsans personal, att det gjordes jättemycket för eleverna på olika håll, men inte så samlat; att systematiken och rutiner för uppföljning behövde utvecklas. Elevhälsoteamens egna möten las också om. Från att ha träffats en gång/månad ses de nu tätare; varannan vecka. Mer tid har också frigjorts för trygghetsteamet på skolan. Två timmar per vecka, jämfört med tidigare en timme per vecka, för att utveckla likabehandlingsarbetet direkt med eleverna och ge plats för främjande och förebyggande arbete.

Trots att utvecklingsarbetet är i sin linda så ser Niklas redan att det haft en del effekter. Mer arbete än tidigare sker på gruppnivå. I och med att eh-teamet möter arbetslagen strukturerat så finns också tiden för att arbeta förebyggande, inte bara akut åtgärdande. Han säger också att han har stora förväntningar på den fortsatta utvecklingen. Niklas nämner Maria som viktig i processen, dels för honom själv som relativt ny rektor, men också för processen i gruppen, att ha någon utifrån som leder och ställer utmanande frågor bidrar bland annat till struktur och fokus i arbetet.

I nästa inlägg om Hällingsjöskolans utvecklingsarbete får vi en närmare beskrivning av utvecklingsarbetets upplägg samt kommentarer från elevhälsopersonalen. Det ska bli spännande att följa arbetet under året!  

Det här inlägget postades i Extra anpassningar och särskilt stöd, Skolutveckling, Systematiskt kvalitetsarbete och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s