Hållbar organisation på Skinnefjällsskolan

Vi, Maria Bäck och Linda Malvén, förstelärare på Skinnefjällsskolan, skulle vilja dela med oss av skolans organisation. Anledningen till det är att vi tycker det är en hållbar organisation både för personal, elever och vårdnadshavare.

Våren 2012 valde kommunen att göra om Skinnefjällsskolan från en tvåparallellig F-5 skola till en treparallellig F-3 skola.  I samband med omorganisationen bestämde vår då relativt nya rektor, Sussie Thander, att vi skulle tänka om i själva organisationen i våra arbetslag. Istället för att arbeta i arbetslag där varje pedagog tog hand om en tårtbit av elevernas dag, så ville hon skapa ett större samarbete mellan pedagogerna och i arbetslagen, så att eleverna fick ökad trygghet och en mer sammanhållen dag.

Idag går det 296 elever på Skinnefjällsskolan som är indelade i 12 klasser. Varje klass har sitt eget fritids. I varje klass arbetar 3 pedagoger. I den bästa av världar ska det vara en lärare, en förskollärare och en lärare i fritidshem. Det håller inte riktigt i alla klasser men vi är utbildade pedagoger på 35 av 36 platser. Vi har valt att ha gemensam planering med de andra två arbetslagen i samma årskurs. Det vill säga att förutom planering i det lilla arbetslaget, träffas vi också i det stora arbetslaget (nio pedagoger) varje vecka. Det ger oss stora möjligheter att samplanera undervisning och större teman, diskutera och välja läromedel, diskutera inför årskursspecifika händelser t.ex. nationella prov, Sago-vandringen och månadsmöten och sist men inte minst “dela och lära” i pedagogiska frågor. På bilderna ser ni oss tillsammans med våra respektive arbetslag.

       

Från klockan 7.40 på morgonen till klockan 16.30 är det alltid samma tre pedagoger som ansvarar för elevernas dag. Vi är oftast två pedagoger i klassen, bland är vi tre men väldigt sällan är man helt själv. Då öppnar sig alltid möjligheten att dela upp klassen i mindre delar. Hur delarna ser ut varierar naturligtvis beroende på vad vi ska göra.

I början av läsåret gör arbetslagen en inventering av vilka ämnen de olika pedagogerna kan ansvara för. Upplägget med våra arbetslag bygger mycket på att vi hjälps åt. Huvudansvaret ligger på klassföreståndaren att veta var eleverna befinner sig men planering och genomförande av utvecklingssamtalen delas i tre delar, varje pedagog har sina mentorselever, 8-9 stycken. Samtalen föregås av många samtal i arbetslaget, både om upplägg och vad som ska kommuniceras till elever och vårdnadshavare.

På rasterna är det alltid en pedagog ute från varje klass. Det gör att eleverna känner sig trygga då de har någon av sina pedagoger nära. Det gör också att personaltätheten på skolgården är stor. Vilket inte bara gör att eleverna känner sig trygga utan också att vårdnadshavarna är trygga och lugna när de lämnar och hämtar sina barn.

Varje månad ansvarar en årskurs, dvs tre klasser, för att hålla i skolans månadssamling. Den ligger sista fredagen i månaden och då samlas hela skolan i gymnastiksalen. Det blir oftast en redovisning av årskursens aktuella temaarbete eller något annat pågående projekt. Samtidigt tar vi fram månadens förselsedagsbarn och sjunger och hurrar för dem. Mycket uppskattat, både hos elever och personal. En samling på våren och en på hösten ansvarar personalen för. Det är en härlig känsla när alla på skolan kan vara med och ta del av varandras arbeten.  

Vi har valt att behålla en del arbete i rören, dvs F-3. Vi har några dagar per termin då vi väljer att arbeta i faddergrupper. Det kan vara julpyssel, idrottsdagar, Sagovandring, lekdagar/-stunder eller läsgrupper. Det är också bra för vi-känslan att de yngre barnen träffar de äldre och lär känna en del av dem riktigt bra och andra till utseendet.

Vinster med organisationen
En vinst är givetvis att undervisningen blir mer likvärdig och det är roligare och lättare att samarbeta runt vårt komplexa och ibland tunga uppdrag. Vi upplever att våra elever och inte minst vårdnadshavarna känner sig mycket trygga. Det framkommer också i de enkäter elever och vårdnadshavare gör under läsåret.

Vi har också möjlighet att ta tillvara våra olika kompetenser, både i det lilla arbetslaget men man kan också hjälpas åt i det stora arbetslaget. Vi tycker också att vi ser att vårt arbete är både förebyggande och främjande då vi är tre pedagoger som hela tiden ser, hör och möter barnen och vårdnadshavarna i deras olika behov. För att arbetslaget ska fungera bra är behovet av god kommunikation stort. Även om vi har delat in klassen i mentorsgrupper ansvarar varje pedagog för hela gruppen. Man känner sig aldrig ensam med utmaningen i sitt uppdrag, det finns alltid kloka kollegor att rådgöra med.

Vi har också sett, under den senaste tiden då flytten av pedagoger har varit större, att det är mycket lättare för en ny kollega att snabbt komma in i arbetet. Det beror på att det är så självklart att samplanera i det stora arbetslaget och att vi kommunicerar mycket i det lilla arbetslaget.  

I förra årets medarbetarenkät (2017) är det första gången på många år som frågan om arbetsbelastning ligger över 3,0-gränsen. Det vill säga gränsen för vad man behöver göra en handlingsplan för. Samtidigt ligger siffran om samarbetet i den arbetsgrupp man tillhör högt; 4,5. En av anledningarna till det är att det delade ansvaret i arbetslagen gör att vårt komplexa och stora uppdrag känns lättare och då också roligare.

Vi tackar för oss och önskar alla duktiga och engagerade pedagoger i Härryda kommun en fortsatt bra dag!

Linda Malvén och Maria Bäck
Förstelärare på Skinnefjällsskolan

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Tillit, mod och tillsammans på Önnerödsskolan

På Önnerödsskolan arbetar förstelärarna Anders Höjlund, Linda Noord, Linus Rydberg, Håkan Linde Nilsson och Katharina Nilsson. Vi representerar grundsärskolan och högstadiet inom ämnena SO, NO, MA, TK, Idrott samt specialpedagogik.

På skolan går det ca. 500 elever från årskurs 4-9 som läser efter grundskolan samt grundsärskolans läroplan. Skolan består av tre moduler för de olika års-kurserna. Personalen på skolan består av cirka 60 personer.

Önnerödsskolans ledord är tillsammans, tillit och mod, vilket ska genomsyra all under-visning på skolan. Under uppstarten av läsåret arbetade alla årskurser med detta och genomförde olika aktiviteter. Syftet är att få till en levande process där tillit och mod är viktiga framgångsfaktorer för att lyckas i skolan och att vi faktiskt skapar detta till-sammans för varandra. Har vi lyckats så ska dessa kvalitéer kunna genomsyra varje lektion. Vår utmaning är hur vi praktiskt kan göra för att få det att fungera från tanke till handling.

Vi har börjat med att bearbeta tankar, idéer och forskning kring hur du kan få klassen som “drivkraft” istället för “sänke”.  Att fundera på hur vi kan utnyttja varje elevs förmåga att bidra är och har varit en stor utmaning. I denna process jobbar vi nu praktiskt med hur klasserna skapar en “vi-känsla”, dels i sin egen klass men också hur beteenden skall vara för att vi ska få en bra och trygg stämning på hela skolan. I detta arbete ingår mycket reflektioner hos eleven om hennes/hans eget beteende och vad hon/han behöver förstärka (det han/hon redan gör bra) eller förbättra.

I detta arbete jobbar vi också praktiskt med elevens självkänsla (vilket också är en viktig framgångsfaktor) och hur vi kan stärka den med hjälp av varandra. Återigen har vi fokuserat på görandet, alltså hur vi ska nå detta mål. Detta arbete ger givetvis också synergieffekter på hela skolan och i alla ämnen.  

Under läsåret har vi på skolan också arbetat med Skolverkets moduler inom specialpedagogik. Modulerna ska främja samarbete mellan kollegor, elever samt pedagoger och elever. De olika modulerna består av olika moment med tillhörande instuderingsmaterial i form av texter och filmer.

Vi har inom arbetslagen känt att detta har stärkt vårt samarbete genom gemensamma reflektioner kring händelser från vardagen. Vi har fått tid att sitta och diskutera hur vi kan och ska göra för att möta elever i deras behov.

Publicerat i Förstelärare delar | Lämna en kommentar

Utvecklingsarbete på Landvetterskolan

Vi som är förstelärare på Landvetterskolan är Linda Agrell, Anna Andersson, Jessica Andersson, Anna Fagerström, Annica Jäverby, Anna-Maria Orrbeck, Mia Ravakko och Miriam Larsson. Vi är blandad personal från både tidigare- och senaredelen och driver utvecklingsarbetet på skolan. 

Landvetterskolan är en stor F-9 skola, kommunens största. Här går cirka 830 elever och vi är tillsammans ungefär 130 pedagoger + kringpersonal. På skolan finns två särskilda undervisningsgrupper, Kullen (åk 4-6) och Galaxen (åk 7-9). Alla elever tillhör en klass och målet är att de på sikt ska delta i den ordinarie undervisningen. Skolans prioriterade mål detta läsår är Studiero och goda relationer, Delaktighet och inflytande samt Hållbar framtid och dessa mål genomsyrar hela vårt arbete. På skolan arbetar vi också med ett gemensamt förhållningssätt. En av våra största utmaningar är att ta emot elever från flera olika skolor:  åk 3 från Eskilsbyskolan, åk 4 från Lunnaskolan och i framtiden även Backaskolan samt åk 6 från Härrydaskolan.

Landvetterskolan; Härryda kommuns största skola. Foto: exakta foto

En del i denna utmaning är att säkerställa att alla elever har tillgodogjort sig det centrala innehållet. Därför har vi under en del av våra pedagogiska eftermiddagar arbetat fram “Gemensamma översiktliga planeringar” i alla ämnen, tillsammans med pedagoger från Härrydaskolan. Vi strävar efter att ha denna planering gemensam med hela vårt upptagningsområde. Planeringen är till stöd för en likvärdig undervisning och för att skapa en samsyn i skolornas undervisning.

I samband med att eleverna genomför de nationella proven i åk 6 och 9 arbetar vi vidare med att analysera elevresultaten och pratar om hur vi kan förbättra vår undervisning i de olika ämnena. Detta har visat sig vara en uppskattad kompetensutveckling för oss undervisande lärare. Analysen har visat vad elevernas styrkor är och vilka förbättrings-områden som finns, vilket sedan har delgivits personalen på mellanstadiet. Detta har varit både uppskattat och givande i det fortsatta arbetet för lärarna på mellanstadiet, men även för lärarna som undervisar på högstadiet. Vi känner att detta är ett givande sätt att utveckla och förbättra vår undervisning.

Liksom de andra skolorna i kommunen arbetar vi med lärplattformen Unikum. Vår skola var pilotskola och vår förhoppning är att samtliga pedagoger kommit en bra bit på väg. Unikum är vår informationskanal till både elever och vårdnadshavare. Vi arbetar hela tiden aktivt med att utveckla vårt arbete i Unikum. Vi har gemensamma samtalsmallar, planeringar, uppgifter/inlämningar/läxor, matriser, uppföljande måluppfyllelse, blogg och lärlogg. Vi lägger också in extra anpassningar för eleven och vi väntar på att kunna genomföra arbetet med stödinsatser.

Som vi nämnde ovan är ett av Landvetterskolans prioriterade mål studiero och goda relationer. Värdegrundsarbetet pågår dagligen. Vi har också detta år infört trivselledare, där elever engageras i att planera och genomföra gruppstärkande aktiviteter på raster.

Vi har också som tradition att anordna KRAM-dagar (Kärlek, Respekt, Attityd och Medkänsla). På tidigaredelen har vi valt att kalla dessa dagar för Kompisdagar. Dessa dagar är schemabrytande och syftet med dagarna är att medvetandegöra eleverna om skolans värdegrund. Vi går igenom skolans likabehandlingsplan med eleverna och vi fokuserar på begrepp som tex diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi bjuder även in föreläsare utifrån. Dessutom arbetar skolan från och med detta läsår med Ledstjärnor; eleverna diskuterar hur de vill ha sin arbetsmiljö vilket utmynnar i att klassen formulerar ord och begrepp som blir klassens ledstjärnor.

Landvetterskolan arbetar för en hållbar framtid och det är ett prioriterat mål på skolan. Pedagoger och skolledare har deltagit i ett utbytesprojekt i Peru med Shipiboindianerna. Det är ett Atlasprojekt med tema hållbar miljö, som skolan nu gör en ny ansökan för en längre projektperiod. Under året har pedagoger och elevgrupper fått del av resan under föreläsningar med berättelser och bilder. Skolan har fått besök från Peru som ett kulturellt möte med berättelser, bilder, sång och musik. Pedagoger på skolan har mött pedagoger från Peru i ett samtal och utbyte av erfarenheter och ideér i arbetet mot en hållbar framtid. 

Publicerat i Förstelärare delar, Nyheter | Lämna en kommentar

Nordplusprojekt på Furuhällsskolan

På Furuhällsskolan jobbar två förstelärare: Christel Erlandsson och Johanna Lagnevall. Förutom andra försteläraruppdrag för oss båda är vi engagerade i Lärandets tråd som är ett EU-finansierat Nordplusprojekt. Målet är att ge lärare och elever på skolorna ett nätverk för att utbyta erfarenheter och få ökad kunskap om varandras skolvardag och närkultur samt fler metoder för att öka alla elevers lärande.

Genom att deltagande skolor kommer från tre olika nordiska länder ges en möjlighet att lära om likheter och olikheter i den nordiska kulturen. Eleverna kommer, genom olika digitala medier, att kommunicera kring vad de lär sig och sina upplevelser på skolan med de övriga deltagande klasserna. Lärarna kommer att besöka de deltagande skolorna och träffas under projektmöten. De ska dela med sig av egna erfarenheter och goda metoder till lärare på de övriga skolorna. De ska också prova metoder, arbetssätt och idéer som de får från de andra lärarna och ge feedback på hur de fungerar. Vårt projekt kommer att pågå i två år där vi besöker varandras skolor en gång och avslutar med ett möte i Stockholm där vi knyter samman allt och förhoppningsvis skapar möjlighet för fortsatta kontakter.

Lärandets tråd, ett nordiskt projekt mellan Norge, Sverige och Åland Första projektträffen, 8-10/11 2017 på Furuhällsskolan.

Deltar i projektet gör Ytternäs skola, Mariehamn Åland, Buöy skola, Stavanger Norge och Furuhällsskolan, Mölnlycke, Härryda kommun. Vi startade onsdagen 8 november 2017 med presentation av deltagarna och fick sedan en grundlig rundvandring på skolan av elever från 4A. Därefter åt vi lunch i skolans matsal. Att äta skollunch är något nytt för de norska besökarna eftersom deras elever har med sig lunchpaket till skolan varje dag, men på Åland har de samma skolmatssystem som hos oss. Efter lunch ägnade vi oss åt att diskutera projektets ramar och lösa praktiska frågor, nog så viktigt i uppstarten av ett projekt. Sist hade vi en givande och idérik diskussion om projektet där vi gjorde en planering av upplägget framöver med elevernas deltagande. Vi bestämde att varje skola bidrar med med elevarbeten/liknande före dessa tillfällen: jullovet, sportlovet, påsklovet och sommarlovet.

Torsdagen inleddes med månadsmöte på Furuhällsskolan. Då samlas alla elever och pedagoger på skolan i idrottssalen och vanligtvis sjunger vi för födelsedagsbarn, en klass visar upp någonting och vi har information från elevråd, mm. Den här gången var ett extrainsatt möte som ägnades åt just Nordplus då våra gäster presenterades och vi visade upp våra filmer om de egna skolorna som eleverna har producerat, vilket var mycket populärt. Vi fortsatte sedan med att träffa skolans elevråd där vi presenterade våra tankar och fick fler idéer och uppslag från eleverna om vad de kan tänka sig att arbeta med. Vår lista fylldes på och ser nu ut så här:

• Sitt lands historia, natur, transportsystem, kultur, språk, klimat, etc.
• Kändisar (både aktuella och viktiga personer genom tiderna)
• Varumärken
• Nationens hjältar, vardagshjältar (tex polisen, brandkåren och deras förutsättningar).
• Nationaldag, självständighetsbal i Mariehamn 5/12, etc.
• Nobel.
• Fritidsaktiviteter.
• Youtubers.
• Boktips – läsning, läshuden på Åland, etc.
• Vlogg – dokumentera arbete från start till slutresultat, tex slöjdprojekt.
• Traditioner/högtider i varje land.
• Mat – skolmat – önskevecka, väga matrester.
• Lära sig fraser/meningar på norska/svenska/åländska dialektordord: skapa en egen ordbok/var kommer språket från/gemensamma nämnare/hur har språket förändrats genom tiderna? -> ökad tolerans!
• Filmer från undervisningen, tex vad vi gör, redovisningar, etc.
• Venndiagram: vad har länderna gemensamt/vad är unikt?
• Visa presentationer/digitala presentationer.
• Skaffa brevvänner/chatkompisar?
• Presentera sin stad! Identitetsskapande! 4 årstider i sin stad. Vilka affärer har ni? etc.
• Hur fungerar skolan i ditt land?
• Olika nationaliteter på skolan. Har vi samma? • Hur lär ni er? Har ni läxor? Läxstrategier, etc. • Temaveckor på skolan, tex miljöveckor (Furuhäll: skräpplockardag, hälsoloppet, piggelinvarv, etc).
• Orättvisa? Har man det bättre på andra håll?
• Elevrådet på din skola. • Din skola, din skolgård, rastlekar, rastaktiviteter. Vad gör ni för kul? Vad är speciellt på din skola? Vad är ni stolta över?
• Hur kontaktar vi varandra? Brev, mail, sociala medier, QR-koder, i-pads, appar, video, bloggar.
• Vad vill vi veta om de andra länderna/skolorna?
• Vilka hejar ålänningarna på i sport? Finland/Sverige.
• Skräp i havet? Hur på verkar det kusterna där ni bor?
• Oljan i Norge?
• Hur låter alfabetet? Ser bokstäverna likadana ut? Har vi lika många bokstäver? Vad heter siffrorna? • Flaggan? Hur ser den ut, varför?

Före lunch hann vi med två klassrumsbesök och såg digital undervisning (Kahoot) hos 4C och Grej of the day hos 5A. Efter lunch gjorde vi studiebesök på kommunens kreativa återanvändningscenter ÅterC och resurscentret Tellus där vi även avslutade dagen med en föreläsning av Elisabeth Persson från Högskolan i Borås om inkluderande undervisning och lärmiljöer. Vid föreläsningen deltog samtliga lärare på Furuhällsskolan och några gästande pedagoger. Vi har bestämt att vid varje träff ska värdskolan ordna en relevant föreläsning på högskolenivå för projektdeltagarna och gärna bjuda in fler pedagoger, detta bekostas av projektpengarna.

Studiebesök på Tellus.

Sista dagen inledde vi med klassrumsbesök hos 5C som visade hur de arbetar med läsgrupper. Därefter fick vi mer exempel på digital undervisning hos 4A (Classroom Screen, Today´s Meet). Sedan samlades hela skolan på skolgården för att ha en Grön flagg-ceremoni då det firades att Furuhällsskolan återigen klarat målen för miljöcertifieringen Grön flagg.

Grön flaggceremonin på skolgården.

Efter det kom verksamhetschef Ann Nilsson Mäki på besök och berättade om skol-organisationen i Härryda kommun och fick information om vårt projekt. Före lunch besökte vi 5A som visade hur de digitalt utvärderar veckan. Vi avslutade vårt första möte med att dela ut deltagarintyg och att utvärdera dagarna. Ytternäs och Buöy fick också reflektera över vad de hade sett dessa dagar och vad de ville prova på eller blev inspirerade av. De nämnde följande:

• Läsgrupperna, där litteraturläsningen var satt i system. Eleverna inte bara läser enskilt utan dels läser samma bok tillsammans, dels arbetar med uppgifter för att kunna diskutera och fördjupa sin läsupplevelse. Eleverna har även fått välja läsnivå själva och kan påverka vad de läser och byta nivå efter behov. Grupperna bestämmer varje vecka hur mycket de ska ha i läsläxa och vilka uppgifter de ska göra och är väldigt bestämda mot varandra att läxan ska göras.

• Att vi hade fokus på förmågorna som genomsyrar läroplanen, dessa sitter tex uppe på väggarna i många klassrum.

• Timglasen på borden i bamba, bidrar till fem tysta minuter utan frågor om hur lång tid det var kvar.

• ClassroomScreen, Today´s Meet.

• ÅterC; båda skolorna skulle gärna se liknande i deras hemstäder.

Vi avslutade med att konstatera att det är viktigt att få med hela skolan på projektet, det kan man göra genom att själv starta och att vara modell för kollegorna. Sprida och inspirera! Det var tre välfyllda och intressanta dagar. Deltagande pedagogers klasser i samtliga länder har vikarier för att träffarna ska kunna bli av. Nu ser vi fram emot att eleverna får börja kommunicera med varandra. För Furuhällsskolans del handlar det om att årskurs 4 och 5 skickar ett bidrag från vår Nobelfest som ägde rum fredagen den 8/12.

Publicerat i Förstelärare delar, Internationella projekt | Lämna en kommentar

Nobelfest på Tellus

I torsdags, 14 december, samlades inbjudna gäster på Tellus för att fira vetenskapen och för att uppmärksamma både årets nobelpristagare och andra viktiga nobelpristagare genom tiderna. Samtidigt passade vi på att tacka de företag som skänker restmaterial till ÅterC och som förvandlas till fantastiskt skapandematerial på både ÅterC, Tellus och ute på skolor och förskolor. Som inledning bjöds vi också på en härlig scen ur Kulturskolans uppsättning av En julsaga.

Som sig bör på Nobelfest serverades gästerna en fantastisk, helt vegetarisk, trerätters middag.

Klass 5A på Furuhällsskolan, tillsammans med sin lärare Christel Erlandsson, hade under flera veckor arbetat med Nobeltema och presenterade både en utställning samt bjöd på muntliga presentationer under kvällen. Gästerna fick bland annat lära sig mer om Marie Curie och hennes familj och om Alfred Nobel själv. Som tur var lyssnade vi väldigt noga på presentationerna, eftersom eleverna också hade förberett en Kahoot, i vilken vi fick spela mot varandra bordsvis. Kul!

Även några av kvällens gäster bidrog till programmet genom att presentera årets nobelpristagare.

Olof Olsson, sektorschef  för UTK (Utbildning och Kultur) presenterade årets litteraturpristagare; Kazuo Ishiguro, författare till bland annat Återstoden av dagen och Never let me go.

Ann Nilsson Mäki, verksamhetschef för grundskolan, presenterade årets fysikpristagare samt förklarade de upptäckter de gjort med hjälp av det fantastiska Ligo-observatoriet – att gravitationsvågor faktiskt existerar, vilket Albert Einstein påstod redan för 100 år sedan.

Klassen som deltog i Nobelfirandet inledde sitt tema med ett besök på Tellus där de fick utforska olika material. De fick också ta del av en demonstration av Quantum Levitation, vilket de beskrev som riktigt, riktigt coolt! Quantum Levitation handlar om att material kan förvandlas till supraledare genom att kylas ner till mycket låga temperaturer. Supra- ledare kan leda ström helt utan motstånd och på så sätt sväva i ett magnetfält. Hittills har elva nobelpristagare vunnit nobelpris kopplade till olika upptäckter om supraledare.

Karin Lagerström, en av verksamhetsutvecklarna på Tellus plockar upp det nedkylda materialet ur det kalla kvävet.

Telluspedagogerna var också hos klassen på Furuhällsskolan och fortsatte arbetet kring materials olika egenskaper. Denna gång fick eleverna testa att forma figurer i Capaplast – plast baserat på biomaterial och som genom uppvärmning i 60-gradigt vatten kan formas som modell-lera och sedan stelnar helt när den kallnar.

  

TACK alla elever i 5A, Christel, Kulturskolans musik- och teaterelever för en fantastisk scen ur En julsaga och alla gäster som bidrog till att göra vår första Nobel-middag till en succé!

Publicerat i Naturvetenskap, Nyheter, Tellus | 2 kommentarer

Ett gott klassrumsklimat – grunden till lärande

Nu fortsätter Härryda delar och lärs serie i kategorin Förstelärare delar. Först ut den här terminen är Lisa och Jessica på Båtsmansskolan. De delar med sig av hur de på olika sätt  arbetar för att skapa ett gott lärandeklimat.

Hej!
Här har ni oss; Båtsmansskolans förstelärare Elisabet Möller och Jessica Greby.

Vi har precis avslutat en Redovisningsvecka här på skolan, vilket innebär att arbetslaget får möjlighet att göra saker med eleverna som annars kan vara svåra att få in i ”den vanliga” undervisningen. Arbetslaget ansvarar för eleverna och de har bl a jobbat med sina tävlingsbidrag till Framtida transporterövat inför nationella prov, åkt in till Sjöfarts- museet samt fått en guidad tur i hamnen.

På Båtsmansskolan jobbar vi för att alla elever ska komma till sin rätt och få möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. Vi tror båda att grunden till lärande är ett gott klassrumsklimat där eleverna respekterar varandra och hjälps åt att komma framåt.

På vår skola använder vi oss av sokratiska samtal för att eleverna ska komma till tals och även lyssna på varandra. Kika gärna på länken för att se hur dessa samtal går till:
https://www.youtube.com/watch?v=UfT65HDj-mM

Vår tanke är att vi ska gå från att bana väg för eleverna, till att gå bredvid dem och slutligen gå bakom dem. Alltså att de ska gå från att med hjälp av tydlighet och själv-förtroende sakta men säkert kunna stå på egna ben, lita på sina egna förmågor  och känna sig säkra inför gymnasiet och kommande utmaningar.

Varje läsår har vi olika estetiska/kulturella aktiviteter, där eleverna får uttrycka sig genom de praktisk-estetiska ämnena. Under vårterminens temavecka bygger varje arbetslag upp ett projekt kring någon av dessa inriktningar. Detta utmynnar sedan i en Temakväll, då eleverna, med familjer, får ta del av veckans aktiviteter och resultat.

Alla årskurser har också en specifik traditionsuppgift av estetisk karaktär under läsåret, exempelvis genomför samtliga nior Luciatåg och framträder inför hela skolan.

Varje vecka har alla årskurser ämnesövergripande pass, för att stärka årskurs-gruppkänslan och ta ansvar för sitt eget lärande/sin egen planering. En gång per vecka har vi även årskursens tid, då vi kan bereda möjlighet för ett både mer fördjupat och breddat arbete. Vår strävan är att ge eleverna tilltro till ALLA sina förmågor och en glädje i att kunna. Kreativa processer kan finnas i alla ämnen!

Genom att skapa ett gott klassrumsklimat känner vi att det finns ett förtroende mellan lärare-elev och elev-elev vilket gör det möjligt för oss att variera vår undervisning och sedan utvärdera tillsammans med eleverna. När eleverna känner sig trygga i gruppen kan det även bli så att de själva får hålla i lektionerna och inspirera sina klasskamrater. Vi tycker det är viktigt att få se våra elever i olika sammanhang vilket vi kan göra genom att själva delta på lektionen som elever och släppa lärarrollen för en stund. James Nottingham skriver om att vi lärare ska skapa förutsättningar som väcker och vägleder nyfikenhet och det är något vi strävar efter varje dag.   

Hälsningar
Lisa och Jessica

elisabet.moller@harryda.se
jessica.greby@harryda.se

Publicerat i Förstelärare delar, Främjande och förebyggande | Lämna en kommentar

Nya verksamhetsutvecklare IKT i grundskolan

Linda Lindberg och Viktor Möller är sedan september nya verksamhetsutvecklare IKT i grundskolan. Viktor har en bakgrund som lärare på Vällsjöskolan och kommer att ansvara för Niklas Carléns uppgifter under tiden för hans tjänstledighet.

Linda Lindberg har en bakgrund som lärare men också som pedagog på Molekylverkstan Science Center i Stenungsund. Linda kommer också att ha en del av sin tjänst på Tellus och ansvara för studion.

Kontakta oss gärna!

viktor.moller@harryda.se
031 – 724 62 13

linda.lindberg@harryda.se
031-724 87 83

Publicerat i IKT | Lämna en kommentar

Demokrati i undervisningen- viktigare än någonsin

Idag och i morgon är det dags för utbildningsomgång 2 för lärare i fritidshem. Ca. 80 fritidslärare går under terminen högskoleutbildningen Kvalitetsarbete i fritidshem 7,5 hp och träffas vid fem tillfällen på Tellus för föreläsningar och gruppseminarier. Idag föreläser bland annat Marie Fahlén om Demokrati och delaktighet. Alltid aktuellt, men just idag, efter helgens händelser i Göteborg, extra viktigt.

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. (Skollagen)

För dig som vill läsa mer om värdegrundsarbete. Skolverkets sidor hittar du här.

Publicerat i Demokrati, Nyheter | Lämna en kommentar

Ett år med Bedömningsstöd i svenska samt ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1

Sedan den 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan och sameskolan. Samtidigt fick vi också ett kunskapskrav i läsförståelse i årskurs 1. Hur har det implementerats i vår kommun? På vilket sätt har arbetet organiserats? 

Detta inlägg kommer att ha fokus på bedömnings-stödet i svenska. Först skriver vi lite om hur bedömningsstödet implementerats och använts i kommunen, Därefter följer ett mer ingående beskrivet exempel på hur en skola arbetat under läsåret.

Vill ni dela med er av erfarenheter kring bedömningsstödet i matematik är ni välkomna att höra av er. Kanske vill någon av er skriva ett inlägg här på Härryda delar och lär om era erfarenheter, framgångsfaktorer och dilemman kring bedömningsstödet i matematik. Eller berätta – så skriver vi. 

Implementering i kommunen

I maj och i augusti 2016 bjöd Utvecklings- och stödenheten (USE) in till utbildnings- tillfällen angående bedömningsstöden både i svenska och matematik, där lärare som arbetade/skulle arbeta i årskurs 1 samt speciallärare och specialpedagoger i kommunens tidigareskolor  deltog.

Senare under läsåret har arbetet följts upp. En fråga gick ut till alla rektorer på tidigaredelen för att få en inblick i hur bedömningsstödet implementerats på olika skolor. Vi fick också in kommentarer kring dilemman och framgångsfaktorer.

Speciallärare/specialpedagoger har varit mer eller mindre involverade på de skolor som svarat. Några specialpedagoger har sammanställt material och informerat arbetslagen om materialet. På någon skola är det specialläraren som suttit med eleverna. På skolor där läraren genomförde avstämningarna  med alla elever, gjordes det när de var två vuxna i gruppen. De flesta pedagoger ser att det är de muntliga delarna som tar tid. En bra organisationen gör att det går relativt lätt. Man behöver gå undan, sitta i lugn och ro. Det behöver bestämmas innan vilka veckor det ska göras. En skola poängterade att om en speciallärare utför alla tester så blir det mer som ett test, en provsituation. Sitter eleven med den egna pedagogen blir det mer naturligt. Pedagogen får också ett naturligt tillfälle att lära om eleven. En framgångsfaktor har varit att förklara för eleverna att det är för de vuxnas skull man sitter med avstämningarna, så att de vet vad de ska plocka fram i undervisningen.

För dig som arbetar i årskurs 1 i år – läsåret 2017/2018: Måndag 16 oktober 15.15-16.45 har vi en träff om bedömningsstöden i både svenska och matematik på Tellus i Mölnlycke. Prata med din rektor – hen har fått en inbjudan.

En inblick i arbetet på Vällsjöskolan

Vällsjöskolans Läs- och skrivutvecklingsgrupp satte sig in i materialet och presenterade det för kollegiet. Pedagogerna tog också del av filmer kring bedömningsstödet. Det gavs tillfällen att ställa frågor och tid för att titta närmare på materialet. Elevexempel visades tillsammans med bedömningsmatriser; både Skolverkets exempel och exempel från elever på skolan. Det samtalades i mindre grupper om materialets användbarhet och det var också ett tillfälle att bekanta sig med materialet.

Arbetslaget Jupiters arbete

I årskurs 1 har arbetslaget involverat arbetet med bedömningsstödet i olika teman. När pedagogerna har sett att det t.ex. är många elever i ett tema som haft meningsbyggnad som ett utvecklingsområde har de haft en tid med extra fokus på det. Eleverna har ofta spelat in filmer i temat och pedagogerna har utifrån dem kunnat hitta bra fokusområden för alla elever. Utifrån  Livet-i-Bokstavslandet arbetade eleverna bl.a. med att producera ordbildsmemory, tjatmeningar, rimmeningar bokstavsljud, rim på rymmen, alfabetet framlänges och baklänges och några elever startade en “Bokstavsssimhall”. Det språkutvecklande arbetet utvecklade både elevernas fonologiska medvetenhet och läs- och skrivförmågan inklusive meningsbyggnad

Framgångsfaktorer i arbetet med bedömningsstödet.

Arbetslag Jupiter tycker att det har fungerat bra att föra in bedömningsstödet i den ordinarie undervisningen. På ett naturligt sätt har olika skrivuppgifter kunnat involvera bedömningspunkter från materialet. Eleverna har varit väl informerade om betydelsen av att det t.ex. ska vara stora och små bokstäver och punkt. Eleverna har skrivit texter både för hand och på iPad.

Pedagogerna känner att de har blivit säkrare på vad som ska bedömas och att också de pedagogiska samtalen i arbetslaget har haft ett tydligare fokus på specifika delar i bedömningsstödet. Att spela in elevernas enskilda läsning och ha möjlighet att tillsammans bedöma nivån ger en likvärdig bedömning. Det anser arbetslaget hjälper till att kartlägga elevernas nivåer och därmed också fortsatta fokusområden i undervisningen. Alla får en väl samlad bild av elevernas utvecklingsnivå.

Pedagogiska samtal har fått större fokus på rätt sak när man diskuterar kring bedömningsstödet. Jag känner mig tryggare i min pedagogroll, det blir en slags kvalitetssäkring. Det har blivit ett kvitto, svart på vitt, vad de kan, inte bara vad vi tror.

Eftersom både A- och B-del gjorts vid flera tillfällen blir eleverna medvetna om vad som krävs och de flesta elever tycker att det är roligt att prata kring avstämningarna och framförallt ser de sin egen utveckling och stärks i det. Både pedagoger och elever ser tydligt att mycket utvecklas under ett läsår.

Bedömningsstödet har under året varit en tydlig vägvisare – tryggt och bra att göra om avstämningar med dem som är i behov av det. Det gäller både de som inte hittills nått en kravnivå och de som senast var på väg mot nästa kravnivå.

Dilemman

Den enskilda läsningen och samtalet kring texten har varit svårast att organisera tidsmässigt. Under året har det varit stort fokus på avkodningsstrategier och att alla elever  skulle klara att ta sig igenom en text. Vissa elever tyckte det var svårt att förutspå men kunde ändå svara på frågor kring en text trots svårigheter att avkoda texten.

Ett dilemma har varit prioritera vem som behöver mest stöttning/utmaning men också att hela tiden tänka på hur man kan använda bedömningsstödets avstämningar naturligt i undervisningen. Det är bra att kunna testa om vid flera tillfällen under läsåret men det får inte heller bli så att man blir “testgalen” bara för att man verkligen vill kryssa i alla rutorna i avstämningen.

Testandet har tagit tid från lässtrategiarbetet och pedagogerna önskar att de hunnit arbeta mer med strategierna och får ta vid det arbetet till hösten. De kan se att flera elever haft svårigheter kring strategier och de förmågor som finns i kunskapskravet för läsförståelse i år 1, eftersom man haft stort fokus på avkodningsstrategier.

Arbetslaget består av tre pedagoger och, av tidsbrist, har inte alla alltid kunnat delta i alla moment kring bedömningsstödet.

En lärdom för arbetslaget har varit att kryssen i matriserna inte är huggna i sten. Sudda, backa och gör om och gör ett nytt kryss i matrisen.

Reaktioner från elever och föräldrar?

Eleverna har över lag presterat bättre när de vetat om vad som förväntats. Några elever har också sporrats och varit intresserade av att visa sina kunskaper. Intresset har visat sig genom att eleverna har ställt frågor som t.ex. Är det här en stavningsregel eller?

Några enstaka elever har “låst sig” vid något avstämningstillfälle. De flesta eleverna har ändå upplevt avstämningarna som vilket undervisningstillfälle som helst.

I utvecklingssamtalen har pedagogerna använt språket i matriserna men de har inte visat dem för föräldrarna. Däremot har elevernas skrivna alster och inspelade lästillfällen redovisats tillsammans med det pedagoger och elever samtalat om kring olika avstämningspunkter. Pedagogerna har bara fått positiva reaktioner från föräldrarna.

Framtidstankar

För att det inte ska bli för mycket “testande” tänker arbetslaget att de som grund ska göra en avstämning tidigt på höstterminen och sedan direkt i januari, under nästa läsår. För några elever kan det bli ytterligare tillfällen vid behov.

Man kan också tänka annorlunda kring organisationen och t.ex. bestämma att under två veckor arbetar åk 1 med läsavstämningar dagligen, nästa tvåveckorsperiod arbetar åk 2 och så vidare. På så vis kan olika årskurser stötta varandra under avstämningarna och t.ex arbeta tematiskt mellan årskurser. På så vis kan fler pedagoger i arbetslaget läsa enskilt med eleverna samtidigt. Då blir det enklare att organisera läsningen än det varit nu.

Användbara länkar

Samband Bornholmsmodellen – Bedömningsstödet – Nya språket lyfter:

http://www.bornholmsmodellen.se

https://www.skolverket.se/bedomning

https://www.skolverket/nya-spraket-lyfter

Toura Hägnestens inlägg i bloggen Läs- och språksatsningen på Pedagog Stockholm är värda att ta del av om man är intresserad:

http://pedagogblogg.stockholm.se/tourahagnesten

Det finns sedan den 1 januari 2017 också ett bedömningsstöd för grundsärskolan som heter Gilla Läsa Skriva:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer

Dela och lära

Hur ska vi då arbeta vidare, både med de elever som kanske uppnår B-kriterierna i årskurs 1 samt de elever som inte riktigt når upp till A-nivån. Hur skulle vi t.ex kunna arbeta med språklig medvetenhet på olika nivåer, hitta lämpliga texter för alla elevers fortsatta läsutveckling? Tidig Intensiv Läsning eller Reading Recovery? Det finns en mängd förslag som vi tillsammans skulle kunna ta del av i ett nätverk i syfte att skapa likvärdighet för kommunens elever vad gäller språk-, läs- och skrivutveckling. Vi behöver också titta på hur bedömningsstödet kan användas som en naturlig del i F-3 och hur vi utifrån Nya Språket Lyfter planerar en språkrik undervisning.

Vad anser du vara mest angeläget att samtala kring i ett nätverk?

Hör gärna av dig till mig om du är intresserad av att samtala om språk-, läs- och skrivutveckling eller om ni är intresserade av starta upp ett nätverk kring bedömningsstödet i svenska.

Ulrika Reuterberg
Förstelärare och Verksamhetsutvecklare Språk-, läs- och skriv
ulrika.reuterberg@harryda.se

 

Publicerat i Skolutveckling, Språkutvecklande arbetssätt, Vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet | Lämna en kommentar

Nu kör vi!

Nu har det gått några veckor in på ett nytt läsår. Ni som arbetar i förskola och på fritids har ju kanske varit igång ytterligare ett par veckor längre. Här i kommunen har starten tyvärr präglats av en hel del teknikstrul. Nu hoppas vi att det mesta är löst och att våra nya pedagoger (och även ni andra såklart) har mejladresser och inloggningar till de digitala system som i vanliga fall förenklar vår tillvaro…

Skolutveckling är ett ord som präglar uppstarten av det här läsåret. Flera olika satsningar har dragit igång i kommunen. Många enheter har gått in med grupper av lärare eller hela kollegiet i Specialpedagogik för lärande, Skolverkets fortbildningsinsats om special-pedagogik och inkludering som, likt Matematiklyft och Läslyft, bygger på kollegialt lärande. Dessutom startade den här veckan en utbildning som ingår i en stor satsning på fritidshemmen. Alla lärare i fritidshem läser högskolekursen Kvalitetsarbete i fritidshem som ger 7,5 hp. Fem heldagar under terminen får pedagogerna ta del av föreläsningar samt fördjupa litteraturen de läser tillsammans med kolleger från fritidshemmen i kommunen.

Utöver dessa större satsningar så är vi många som varje dag på olika sätt kämpar för att:

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap. 3 §)

Här på Härryda delar och lär ska vi under läsåret försöka publicera artiklar om allt det fantastiska arbete som pågår runtom i kommunen. Det är också MYCKET VÄLKOMMET med inlägg från er. Vill ni dela med er av det som händer hos er, stort eller smått, eller dela med er av era tankar om  undervisning, lärande, samarbete eller något annat, så mejla susanne.karlssonbandelin@harryda.se. Antingen skriver ni själva, eller så hjälps vi åt – ni berättar, vi skriver!

Publicerat i Skolutveckling | Lämna en kommentar